Way out west

Stadsfestival i Gbg som har blivit överkreddig. Med en musikinriktning som inte är helt i min smak har jag liksom inte kollat närmre på denna, men sen när man nu läser recensionerna så uppträdde långt många fler än de röriga affischerna annonserat. Då blir man irri.
Om jag varit där skulle jag sett
Anna Ternheim
Division of Laura Lee
Daniel Gilbert
Graveyard
Iggy Pop!
Imperial State Electric
La Roux
Mumford & Sons
Soundtrack of our lives med symfoniorkester!
Wu Tang

Sen läser man om Håkans konsert som jämförs lika legendarisk som Elvis 56 och Beatles 63. Låtlistan är brutal! Jag har aldrig hört honom köra Magiskt, men tragiskt live. D vore så jäkla grymt! Kanske ska äverväga den här festivalen nästa år!

Känn ingen sorg för mig Göteborg

 


Eufori direkt, förstås. Men vi har faktiskt hört kraftfullare versioner. 

Vän med en bil

 


Håkan går ner och sjunger refrängen med en lookalike i första raden. Stor sång, stora känslor. 

Ramlar

 


Sjömansjackan åker av, samban kommer i gång. Publiken tar över sången, "Vänta, nu är det min tur", kontrar Håkan. 

Nu kan du få mig så lätt

 


En puss på Daniel Gilberts kind, sedan går sjömannen tillbaka i tiden med slutna ögon. Magiskt bra. 

Vi två, 17 år

 


Börjar som en andningspaus, men kärleken från publiken får i gång Håkan som gör rena Chuck Berry-solot på gitarr. 

Uppsnärjd i det blå

 


Festen rullar på. Håkan improviserar fram några rader om Eva. Vackert blås. 

Jag var bara inte gjord  för dessa dar

 


Ett av plattans svagare spår. Håkan är nere vid publiken flera gånger. 

Magiskt, men tragiskt

 


Dansskorna åker på igen, Håkan slickar (!) trumpeten. En fantastisk version. 

Atombomb

 


Sångövning med slutna ögon i väldigt snyggt rött ljus. 

Dom dimmiga dagarna

 


Konfetti och ytterligare en refräng som publiken vägrar låta ta slut. 

EXTRANUMMER:

River en vacker dröm

 


Full med energi. Texten om hans karriär känns redan som en klassiker.



Kommentera här: