I ditt öga var en storm jag såg
Blåsa sommarsnö
I döda vinkeln ser jag allt du gör

Då stänger jag själen
klämmer ihjäl den
& hittar en himmelsk drog

Under bron i en stad
Där du och jag blev kvar

Jag vet att du gav mig all din kärlek
Utan krav på en motprestation
Som jag önskar jag var värd dig
Att jag kunde ge dig nånting lika stort

Som det strålar från ditt hjärta
Som en motorväg av ljus

I Hagnesta Hill
bland de identiska husen
Rycker vi till
Reklamen avbryts för sport

Och så blev Du mitt sår
och Jag blöder ihjäl
Kom gör ett hål i min Kevlarsjäl

Jag vill ha din ryggrad här
Fäst den i mig

Du vet hur det är
Jag släpper din hand
och lämnar dig där

Tid… du är dig inte lik
Min knutna hand i fickan
Sömn… jag kräver ingen sömn
Jag vrider mig på nålar

Månen hänger lågt
över allt du tror du såg

Visioner i mitt huvud när du ler
Jag har hittat nånting vackert,
vännen, ser du vad jag ser?
Jag är nästan som du

Blodet stänkte, blev en Pollock i hans bås

Och vintern sliter pirens skjul, river lyktor från en firad juli
från pariserhjulets skelett av trä och sten

Och människor i de låsta tysta husen
Gläntar på gardinen och stirrar ut på gatan
Med ögon som är rädda, för allting som kan hända
Fast det redan hänt

Jag vaknar i en sal, på ett skuggigt sjukhus står en kvinna
vid min säng som blekt sina tänder en grad för hårt

Och jag glömmer bort att andas
För sex, musik och våld
Var det vackraste som hänt mig

Sen själen min blev såld

Och ensam har jag dofterna kvar
Som ett tårögt barn
har du gjort mig svag
Det enda som gjorde mig till jag

Ett annat dom mot ett annat vi och jag

Dammiga fönster & persienn mönster på golven

Och dom säger att stan har blivit tyst och ful och öde älskling
Att det kommer bli en lång kall vinter

Tänd eld på dina tankar

Med dina svarta tysta tårar
Och vi vet och du vet allt tar slut
Långsamt genom rummet går hon ut

Det finns inga ord för det, på det här jävla språket
Jag har inga ord för att vi andas, tänker, känner samma sak

Och du får bli mitt spöke om du vill
snälla, vänd inte ryggen till igen
snälla, möt min blick en allra sista gång
innan du lämnar min kropp
som blivit för trång

Nu ska världen räddas
allting trasigt ska bli helt
och jag sprayar namn på muren
alla dom som tänker fel

Du skar mitt svala liv
Mönstrat till ett krig

Jag ser mörka hus
och motorvägar räls

Det är svårt att se dig
som en glasbit i en vattenpöl som frös

Hon vinkar genom ett fönster
Hennes mun är som ett sår
så går hjärtat mitt sönder
Det har varit ett ensamt år

Jag har väl aldrig varit lika nära marken