Lite så där småmysko som Frimansson ofta är. En man ligger för döden, vi följer hans nuvarande fru och exfru i deras tankar och känslor runt honom. Rose, exfrun, har isolerat sig i en liten stuga, hennes son bor utomlands och hon har så lite kontakt som möjlig med omvärlden. Ingrid, den nuvarande hustrun, tampas med sorgen, hatet från sin mans döttrar och ett obekväm till sin kropp.

Det finns många linor som kastas ut i berättelsen som hade kunnat bli intressanta sidestories. Men inget händer med dem. Den lunkar på utan snabb takt men den är helt ok.

Hispiga kvinnor, vi har läst det förr.