Pratar vi dagdrömmar är det just nu dagdrömmar om gator i Trondheim som är mina att vandra. Helst hand i hand såklart.

Jag drömmer om kanotresor i Sydamerika, jag drömmer om New Yorks puls, jag drömmer om San Fransiscos romantik och gröna slätter i England. Jag drömmer om inredningen till huset jag ritat upp i mitt inre, om hur 50-talsporslinet står i mitt Sixten vitrinskåp, om hur de antika burkarna ryms i mitt walk in skafferi. Jag drömmer om bokomslag i brunt och orange med pseudonym.

Jag drömmer mig gärna tillbaka till tonår på tunnelbanan, långa uppsatser, håret i rastaflätor och baggypants, festivaler som passerat, nattbussar som festats sönder, fikor som varat i timmar, resor som gjort oss äldre fastän vi varit så unga, nätter som varit långa och ljusa eller mörka och magiska, hjärtan som brustit, magfjärilar som fladdrat, känslor som svallat. Jag drömmer om eftermiddagar på stranden, om när jag äntrade grinden till den fina gården som jag älskade, om när flygplan lyfter och fötter tar mark.

Jag drömmer ofta och mycket, låter drömmarna sväva, låter dem ta plats och tid. En dag kan drömmarna bli sanna, det är lika bra att ha drömt igenom dem ordentligt!