Iväg bar det, klockan var åtta och jag lyssnade på nyheterna och bra musik på p3, det var mlrkt och väldigt få bilar. Allt kändes bra. Så efter en timme skulle jag stanna i Meråker och hämta några grejer i Ks pappas hus som jag hade glömt. Men det skulle jag aldrig gjort, dit kom jag, men inte därifrån. Upp för fjällbacken var det helt enkelt omöjligt att ta sig, orkar inte ens gå in på snö- och isdetaljerna men efter flera timmar och hjälp från diverse grannar, plogbil, skottning, sandning, kom jag äntligen upp. Supertacksam till dem tänkte jag att jag äntligen kunde få bege mig hemåt, men nej. Då hade under vår kamp, en lampa börjat lysa som betydde typ nåt fel med motorn, så det var ner på macken, fylla på och kolla alla vätskor, sen efter många om och men körde jag mot Sverige. Eftersom jag inte litade på bilen tog jag den längre vägen via Östersund och Sundsvall så jag i alla fall skulle befinna mig längs några större orter där jag dessutom känner folk. Annars är typ Ytterhogdal typ  den största orten längs Inlandsvägen som vi brukar köra.

Första stopp OKQ8 Åre bland vidriga svenneturister som inte hade nån koll på bilarna, barnen, pjäxorna eller livet. Andra stopp Preem i Åre, eftersom jag inte fick nån mat på första stopp så prövar jag här på Ica. Sveriges mest hjärndöda kille står i korvkassan och kan bara göra en sak i taget och knappt det. Kön väcer och växer, han hajjar inte att det är läge att lägga på fler korvar, han meddelar kön att korvarna kommer ta knappa 20 minuter. Jag är förvånad över att ingen mejjar ner honom. Hade jag haft ett vapen hade jag först tagit idiotmorsan framför mig som vill berätta högt om hur hon resonerar kring chilidressing och ketchup, som duttar omkring små såsskvättar till sin vidriga treåring, som ska ringa mannen o fråga vad han vill ha på. Och korvkillen bara ler och tror han jobbar på nån snajdig restaurang och vill snitsa till mosbrickan lite genom att lägga korvarna på sned.

Om det inte vore för att klockan var ett och jag låg tre fyra timmar bak i min tidsplan och inte hade ätit sen halv åtta, så hade jag åkt. Men jag var tvungen att få i mig nånting och jag slukade korvhelvetet (som inte hette french hot dog utan korv i baguette?)

Sen åkte jag i alla fall, och det pendlade mellan 60-80 på vägar som är 80-100. En hel del olyckor längs vägarna och jag var lugn i mitt körande men var på sjukt dåligt humör. Vad är det för fel på familjefäder i v70s med takbox som måste trycka förbi så fort fet blir två fält och sedan orsaka kö när det blir ett fält. När det är så mycket trafik kommer man ingenstans snabbare ändå. Men riskera era barns liv och vi andra, ja varsågod om du sparar 17 minuter färdtid kan det kanske vara värt lite död.

Det tog 12 timmar upp pga snöstorm och olyckor, det var jobbigt men då var vi ju två så det var ändå ingen fara. Hem var jag själv och det tog 14 timmar.

Man e inte så sugen på att sitta i bilen nu om man säger så.