En av mina idoler har skrivit ner sin självbiografi på ett spännande och utlämnande sätt. Det är såklart väldigt mycket fokus på musike och gitarrdetaljer ner på nördnivå, men också många roliga anekdoter från det vilda rockstjärneliv han levt. Många andra stora namn förekommer såklart och det är generöst med bilder.

Boken känns ärlig och rättfram, den är inte chockerande på något vis trots att han skriver rakt upp och ned om droger och sjuka händelser, han påpekar ändå att det livet han levt inte är till för vem som helst och att han inte rekommenderar någon att ta droger på det viset han gjort.

Jag tror den här mannen kommer leva länge länge, han har typ aldrig varit sjuk, han har läkt två lungpunkteringar av sig självt, han har överlevt en blödning i hjärnan (som inte kom från en kokosnöt) han har knarkat, supit, aldrig sovit, aldrig haft ont i huvudet, undankommit lagen och så fortsätter det, blad efter blad. Receptet på hur man inte bör leva. Men han har ändå levt så, och varit någorlunda kärlekskrank och trogen, det var nog det och hans familjära hjärta som överraskade mig mest. Kom ihåg att läsa biografier på engelska om det är det språket de är skrivna på. Någons egna ord förloras så lätt i översättningen.

Jag älskar Rolling Stones!!!

Innan hade jag hört massa versioner av bakgrunden till denna bästa bästa låt, men nu vet jag att Keith skrev den när hans dotter Angela föddes.