Som jag längtar

Det är kort nedräkning till nästa Stockholmstur och det är bra det. För jag längtar hem. Så himla mycket. Efter Dantes små steg och efter mammas mat. Värmen i Nibble och hänget med kompisarna.
Vill packa väskan och gå på första bästa plan. Men det lbir inte helt än, kommer ner 26 april. Stannar dock längre den här gången än de två sista helgerna vi haft där nere.
När jag kommer hem är det ett år sedan världens bästa Dante kom till världen, det ska så klart firas! Och då ska det vara vår, så enkelt är det.
Ibland kommer längtan i attacker som gör ont och bränner, i Spanien längtae jag efter vardagssakr, som att gå på Ica och möta nån man kände förut. Sen längtade jag efter hösten så vi åkte upp i bergen bara för att få andas annan luft. På Island längtade jag efter familjemiddagar och ett riktigt hem, jag kunde inte tänka på annat än möbleringar, hemmafester och ljuslyktor. Nu längtar jag bara efter folket där hemma. Kakan är trasig på mitten, man har ganska mycket när man bor så nära hemma i ett någorlunda likt land. Men ändå har man det inte när helst man vill. 
Plus att jag saknar svenskt lösgodis och ost. 
Mitt knep när jag drabbas av akutlängt, förutom att ringa nån, är att tänka på de som har det "värre". Det vill säga de som bor längre bort, har många olika alternativa personer att tänka på då. Och så plötsligt känns det lite bättre.
Hur kan man inte sakna detta troll??!!
1 mamsen:

skriven

Bo i Sverige?? pok M

2 Sofie:

skriven

Bo i Sverige!!!!!

Kommentera här: