Kanske jag inte hinner skriva om vecka 39? Vem vet i dessa dagar av tryckande och jobbande mage? Eller kanske jag fortfarande kan skriva i vekca 41?

 

92% av alla barn som föds i Sverige kommer mellan vecka 38-42. Det finns inga konkreta svar på varför barnet kommer när det kommer, det anses vara genetiskt i bebisen om när den är redo att födas.

Förlossningsväskan är packad här hemma, vi har nästan boat klart, har tänkt och hoppas få ordna det sista idag och imorrn. Vilket innebär hämta vaggan samt köra bort lite grejer vi inte har plats för när vi ska ha plats för en halvmeter liten kropp.

 

Jag känner mig hungrig/illamående/proppmätt om vart annat. Spydde tom häromdagen efter jag ätit två mackor och lade mig på sidan. Det ska vara bra att ladda upp med mycket mat och energi nu, och ärligt hörrni, de här sista veckorna är det väl bara att lyssna på kroppen och förgylla soffaliggandet med det den vill ha. Hörde jag chokladpizza någon? Nej då, men det ska vara bra att ladda upp med kolhydrater och fett, så pizza och pasta funkar utmärkt. Inatt hade jag dock halsbrännan from hell, kan bero på gårdagens chilisås och coca cola. Morgonenn nu fick inledas med fil och müsli.

 

I måndags fixerade bebisen sig, det hände typ i Uppsala. När man har tio timmar framför sig på halvöde vägar vill man inte börja känna en molande och tryckande smärta samt förändring i magen. Det gjorde jag. Och satt helt tyst till Kent frågade om allt var ok. Vi stannade och gick på toa, jag tänkte att nu går vattnet, eller slemproppen eller så kommer huvudet ut! Jag drog mig till minnes att Gävle väl har ett stort sjukhus. Jag var redo att ringa pappa och be dem styra norrut. Det gjorde ont! En försmak av vad som komma skall antar jag. Inte hjälpte det att man bara hade en position att variera i bilsätet. Inte hjälpte den lätta mentala stress när vi svänger av in i Jämtland och vet att nu är det så långt både hit och dit. Vi stannade för en snabb lunch, annars körde Kent bara på, jag sa tamighemsåfortsommöjligt! Mellan sammanbitna tänder. Halvstressad chaufför.

 

Men det gick ju bra! Därefter har jag haft det annorlunda i magen, kanske är det vad som kallas förvärkar? Kanske bara ett annat sorts bök än vanligt. Men hur som helst är det inte så skönt.

 

Foglossningen har däremot lugnat sig en aning, dock inte idag efter att jag var så "aktiv" igår på fest. Men överlag, det kan bero på att det är nära nu, det kan också vara pga bebisen inte trycker likadant längre.