Zzzzz

Här i norge sover man i kalla rum. Med öppet föstner året om. Tjocka duntäcken med flanellsängkläder ska tydligen ge nog värme. Men jag håller inte med, jag vill ligga med täcket lite nedhasat och läsa nån timme innan jag sover, och jag vill inte sätta ner morgontrötta fötter på ett isande golv. Vi har kompromissat oss fram till en lösning ingen är nöjd med, avstängt element. Detta är vårt ständiga diskussionsämne här hemma. 
När jag var liten hade jag en vit träsäng med sänglåda under. Räck upp handen om ni är en av de som sovit över i sänglådan, det är nämligen massa kompisar som genom barnåren dragit ut den och lagt sig i de vit- och grönblommiga lakanen där. Själv hade jag tre påslakan som alternerade i min 90 centimeter breda säng, ett med hjärtan på, den ena sidan av påslakanet var rosa och den andra var vit. Men massa hjärtan var det, även på kudden. Det andra alternativet var ett småprickigt vitt påslakan med Musse och Mimmi på. Sen blev jag några år äldre och fick i julklapp ett tillskott till den naiva linnesamlingen, mitt coola alternativ. En svartvit stor tecknad bild av en tuff tjej som sladdar in på en bensinmack i en cabriolet och säger "Fill'er up boys and check the oil boys!"
Till detta ett svart örngott. Det har jag fortfarande kvar. 
Pernilla hade en säng med ljusblå gavel i metall, inte helt olikt en gammal sjukhussäng, men med välvd stålbåge. Väldigt fint när jag tänker på det nu. 
Ibland kröp jag ner där på morgonen bredvid hennes varma sovkropp med det rufsiga håret åt alla håll över kudden. Hon hade ett påslakan med My little pony, varje sexårings dröm säkert. 
Vi hade varsitt överkast, hon ett smårutigt med mest rosa men också lite gult och blått, jag ett vitt, lite frottéaktigt randigt. 
Jag minns dofterna i lakanen i min säng, i hennes, i mammas och pappas, i vår våningssäng på landet och i det andra sovrummet på landet. Lite farmorsparfym där, och så där skönt tunnslitna sängkläder man alltid har på landet, de gamla man tagit dit hemifrån. De som egentligen är bäst. Och med retroblommiga tunga och tunna täcken i. Vi hade gröna påslakan med blommor, och blåa med stjärnor. Jag och Pernilla hade varsin lång huvudkudde som fanns i stugan när vi tog över den. De kuddarna lät vi inte gå vidare till nästa ägare, de har vi hemma nu. 
Jag sov så klart överst i våningssängen, ett privilegium de äldre syskonen har. 
Godnatt. 

Kommentera här: