Men åh.

Köper värsta goda kalvburgarna med från marknaden idag.
Friterar palsternacka och potatis. Gör smarriga burgare. Lägger friesen i små skålar.

Barnet vägrar då att vara i sin säng. Skriker hela middagen som stressas och avbryts.

1,5 timme senare gav jag bara upp. Kapitulerade och tog med honom ner. Besviken, uppgiven, less och trött. Jag alltså.

Men så är han så gosig och fin. Och tydligen trött. Då kapitulerar jag igen, på annat vis.



Kommentera här: