Idag ska vi träffa Dante!

Så himla spännande, jag längtar efter att få krama Pernilla och efter att hålla den lilla klumpen. Jag liksom fysiskt längtar!
Pratade med dem sent igårkväll och de mådde så bra och hade ett så bra rum på bb, han ammar och sover och verkar nöjd med livets första dygn.
Tack för gratulationerna!

Moster!

Inatt blev jag äntligen moster till lilla Dante Adam, 52 cm 3550 g, en minikopia av sin far.
Pernilla ringde mig i torsdagsmorse och jag hade redan väskan packad och körde ner till dem. Sen var vi på bb tre gånger och tredje gången gillt!
Igårkväll var vi otroligt spända och sedan lätt nervösa vi som satt och väntade, men efter ganska exakt tre dygn sen första värken tittade han ut. Allt som allt tog det väl cirka tolv timmar. Alla tre mår bra och vi hoppas på att kunne besöka dem redan ikväll, men annars imorrn. Beroende på när de kommer till bb-hotellet.
Mycket känslor har det varit och fler lär det bli när man håller krabaten i famnen första gången, ens eget kött och blod!
Sån underbar lycka här i Nibble idag, flaggan hissades och det har telefonerats och smserats runt till släkt och vänner! Och solen lyser på Dantes första dag!

Den osminkade sanningen, det går bra det med


Well hello


Lord almighty, at the stairs


Blonde

I ungefär tio år har jag tänkt läsa den här boken, jag ska aldrig mer gra mig själv den otjänsten att inte bara ta tag i såna planer tidigare. vad är det liksom som stoppar en?! För den var ju precis så fantastisk som man förstått att den ska vara. En uppdiktad biografi om Marilyn Monroe som beskriver en trasig och osäker och illa behandlad flicka som aldrig helt växer upp. De tre äktenskapen, och romanserna där emellan, det utnyttjande Hollywood och mansschauvinistiska svinen som styr branschen där Marilyn ses som en bra rumpa som drar tittare till biograferna, allt detta beskrivs ur en ledsam synpunkt från en naiv flicka som inte vet om hon ska älska eller hata sig själv.
Hon vet heller inte ens vem hon är, Norma Jeane Baker, eller den uppdiktade personen Marilyn Monroe med den gräddmjuka huden, fylliga figuren och målade ansiktet. Allt görs för att framhäva stjärnan, kläderna sys på hennes kropp och fötterna trycks ned i höga skor, håret bleks och hon går in i i rollen. Det är så flickan Norma Jeane överlever så länge som hon gör, hon spelar sina filmnroller i verkliga livet för att klara situationer som känns svåra. Det vill säga de flesta situationer.
Läs detta välskrivna fantastiska alster och vänta på filmen Blonde där Naomi Watts spelar Marilyn, så får vi se sen vem som gestaltade gestalten bäst, hon eller Michelle Williams i My week with Marilyn.

Sunny sunshine day

Jag har gått promme med Rocker i solen, så himla skönt att bara ha tröja, byxor och converse, inga vantar, kängor och jacka.
På våre baksida har det stått ytp 30 flyttkartonger från den förra personen som bodde här. Nu har jag börjat rensa bort dem och lagt dem till sidan, i helgen ska de slängas och istället har jag satt fram retrocoola utemöbler där! Vi var och hämtade utemöbler hos Kents mormor, men det kändes som de skulle bli väldigt stora här så vi körde upp dem på Bakken, för där har vi bara haft vita plastutemöbler. Så tog jag med ett ihopfällbart gammalt bord och fyra campingstolar som man sitter skötn i, tre orange och en blommig.
Om en stund ska jag och Lise hämta Hedvig i skolan, sen ska vi till dem och äta. I måndags hade vi en sån dag man bara kan radera från livet.
Vi hade hyrt ett släp och efter många om och men med att få till rätt bil och rätt släp kom vi äntligen iväg. Första anhalt, lämna en braskamin på Bakken, sen till Kents mormor och hämta utemöbler, äta lunch och hämta hennes nya utemöbler och montera dem. Sen till Kents mamma som ska flytta, vi skulle hämta massa saker vi fått, en del skulle till Bakken och en del hem till oss. Men det var så mycket plats kvar på släpet så vi började fylla upp det med halva hennes flyttlass typ. och så åkte vi till nya huset, tömde det som skulle dit. så förbi Kents pappas tjej för att hämta en del prylar, så upp på Bakken för att lämpa av det mesta. Sen till Meråker och ge släpet med innehåll till Lone, efter det var det byta bil, mat och hämta Rocker. Klockan han bli väldig sen så vi sov där och gick upp sju igår för att åka till stan och Kent åkte till jobbet direkt.
Jag är glad för alla bra grejer vi fick upp till Bakken, nu kan vi använda ny servis, fräschare bestick och glas och kastruller och allt möjligt. Nya krukor till sommaren, ny stereo, kaffebryggare, vattenkokare osv osv.
Hit hem fick jag med mig ett par fina fat och några ljuslyktor hihi, och lite smink och så. Men för en lång bökdag!
Imorrn ska vi byta till sommardäck. Dags nu!

Min skatteverksblogg

Genvägen till min blog gpå Ipaden har plötsligt fått en ny symbol. Jag undrar verkligen varför och varför den inte försvinner. Blä.

Movie of my life


Modern folkdräkt?

Jag hade i alla fall landsfärger på mig på norsk fest. Representerar liksom. Så folk vet vad som gäller.

Rocker pussas


Laughing with

Regina forever alltså. Peace and Love i år. Jag kommer inte vara där. Var där ni.

Vår eller vår

När solen skiner och våren kommer vill jag bara hoppa i conversen och slänga på mig skinnjackan och dra en vårpromme vid vattnet/uteserveringsdryck/hänga på en bänk i solen/titta på modiga blommor som trängt sig upp ur tjälen/gå på utomhusloppis. Ja typ. Kent vill dra igång projektet packa fiskeväskan-åka bil-sätta på sig många plagg-trampa iväg på skidorna-borra ett hål i is som fortfarande är tjock-hälla upp termoskaffe-och njuta pimpling.
Så norskt.
Vi kan inte göra allt tillsammans förstår jag. Men bara våren är här så är jag nöjd. Man får möta den precis som man vill.

Vila hakan PÅ bordet


Sweets for my sweet

Flisan fick en maräng av mig när jag var hemma sist. Hon är laktosintolerant och tog varje chans att påpeka det. Men maräng får man ju äta då så det är ju bra det! Melle åt mest torra kex, men hon var nöjd ändå, skejtade runt på golvet i sin gåstol och spred smulor och glädje.

En bra låt till helgen!

Vi drar till Bakken nu för pyssel i helgsolen. Kram!

The dress...

Igår kollade jag på Say yes to the dress, och jag kunde inte glädjas med eller åt de brudarna som hämtade sina vackra klänningar. Jag blev så avis, liksom svartsjuk. Och jag som aldrig brukar vara det, jag brukar tycka det är så kul när andra är glada, Men nu, nej jag nästan kände fysisk smärta. Varför fick hon hålla en tyllkjol mellan fingrarna, eller smeka en satinvolang med handflatan, eller fingra på pärlbroderierna, eller dra åt snörningen i ryggen riktigt hårt. Jag vill ha min klänning nu! Det är inte ens en månad sen jag beställde den, jag kommer i alla fall få vänta två månader till. Ändå är jag lika hoppfull varje gång jag går till brevlådan.
Och när den kommer ska den ju bara prövads. Och sen hängas undan. Inte här hemma.

Önskelista

Vilken skrämmande ålder som väntar, 28, det har så vuxen klang. För att mildra det önskar jag mig några presenter.

Blommiga träningsbyxor från Moods of Norway
Presentkort på Etikken
Ett matt rött läppstift, t ex Ruby Woo eller Russian Red från mac. Eller något annat.
Presentkort på Lindex så jag kan köpa fler glada strumpbyxor till våren
Boken Metro 2034
Champagne, Cava och rödvin
Presentkort på Panduro
Arganolja
Mandelolja
Jojobaolja
Tangle teezer
Stavmixer med flera tillbehör, typ denna 

He was the man


Ett stycke mysnos

Vaknade en morgon och hittade en varm tass i min hand. Rocker hade hoppat upp i år säng och låg och sov bredvid mig. Han snarkade gott och hade placerat ena tassen i min hand. Ett underbart mysigt uppvaknande som värmde rakt in i hjärtat.

Magisk byrå

Såna här saker finns det på ladan på Bakken. Hela ladan är som en antikaffär/skrotupplag/museum i sig. Det här är en kvadratmeter av tre våningar. Och jag älskar byrån. Jag älskar margarinlådan ovanpå. Jag älskar de rostiga verktygen och gamla spikarna i lådorna. Lådorna däljer även gamla askar och burkar, lite stenar och massa saker man inte vet vad det är. men också lite skräp. Och det är sånt skräp, gamla påsar och utrbunna glödlampor jag ska sortera bort från den här ladan och verkligen finna fynden där under.

En enkel och god mousse!

Jag vispade 3 dl laktosfri grädde. Smälte en kaka mörk choklad med citron- och ingefärasmak. När chokladen svalnat under 50 grader (känn med fingret)  blandade jag i ett par äggulor. Sen vispades allt samman. Så enkelt, inte för sött, snyggt och bra att förbereda under dagen, Vi hade imponerade och nöjda middagsgäster.

Träningsbyxor från Moods

Dessa önskar jag mig i födelsedagspresent! I piratlängd. Kommer göra allapå gymmet lite gladare. Och mig lite snabbare hihi.

Promme och fika

Vi tog en enmilspromenad med Moa och Niila. Det gick i långsamt mak då jag är snorig och svidig i halsen och Moa har också varit sjuk. Vi var i alla fall uppe i deras superfina lägenhet med utsikt vöer hela byn och ett mysigt loft. Det är så kul att komma hem till andra och se hur de har det. Jag blir alltid inspirerad på något sätt.
Sen satte vi oss på Skydsstaion och fikade på uteserveringen. Niila och Rocker fick många glada kommentarer, de små stjärnorna )
Nu är jag och Rocker hemma igen. Jag längtar efter våra utemöbler som vi får på plats på måndag. Då kan man njuta våren ännu mer.

En torsk och en öring

Rocker passade fiskeväskan, kent drog upp maten, jag kastade och kastade men fick inga napp. Så jag fotade istället.

Lite mer påsk

Första dagen var hästarna våryra och Rocker likaså.
Jag oljade in ett fint teakbord men utfällningsdel.
Och bytte ut det fula vardagsrumsbordet mot det nygamla.
Sen kom det tre decimeter snö under natten
Men det var fint i skogen
Rocker plöjde på bra
Och det var stjärnklart när det blev natt
Jag hade ull från topp till tå hela påsken
Hästarna undrade vad som hade hänt. Och jag vågade nästan lova dem att nästa gång vi sågs skulle det inte vara snö. Och så blev det!

And I won't forget to put roses on your grave

Jag köpte rosor till Kent. Det har hänt cirk sådär ungefär exakt noll gånger förut. Men en gång kan man väl kosta på sig att vara klassiskt romantisk under sju år.

Ensalada verde

En fin sallad är godare n en ful. Men selleri är inte gott. Hur man än gör med den. Det är våra slutsatser.

Bra konserter

Lise och jag var på Drontheimkonsert på 3b för några veckor sen. Hennes kille Tom sjunger i bl a Drontheim, så vi var groupies längst fram såklart. Det är bra att det finns så många små och sköna konsrtlokaler hör, men också dåligt att det inte finns någon riktigt stor. Det ryktas oma tt ett skidområde som heter Granholt ska öppnas för konserter. Om det blir så och om Rolling Stones ska komma till Norge på kommande turné finns det en deal på att de kommer hit och inte till Oslo eller Bergen bara.Då dör jag. Då tältar jag där i väntan på stenarna. Det var förresten i de krokarna jag gjorde illa svansen. Det får inte hända inför en så viktig konsert där jag ska stå längst fram och dö.

Hittade ett gammalt block

Från min skoltid i Spanien. Som man kan sakna den vardagen ibland. Skolan var mellan 9.30-14 med en lång och en kort rast också. Och ändå lärde man sig så mycket. Hardcore ren spanska från dag 1, ingen engelska eller så, vissa i klassen kunde inte ens engelska. Det var svenskar, danskar, engelsmän, japaner och nån tysk i klassen.
Njutbart liv.
En lunch på det, nån alkohohaltig dryck och ivrigt bläddrande i fickordboken. Eller jag då, prettoeleven i trasiga jeans och flipflop som alltid hade den största och bästa ordboken.
Vänner för livet. Minnen för livet.
Det var liksom inte lika jobbigt att gå till skolan när den såg ut som din drömterass.

Hej från fransosen!


Island i mitt hjärta


Snurrig snö

En söndag i mars var vi på skön och solig promenad med picnic. Vi var flera stycken och vi var verkligen inte de enda som bestämt oss för att ta just den turen den dagen. Det var fullt av folk överallt, alla kom ut från sina iden efter vintern kändes det som.
Dagen efter tog jag och Kent samma tur, då hade det snöat två decimeter. Men solen sken och det var skönt ändå, inte en själ var ute då heller, för det var ju en måndag. Förstå att man blir lite schizofren av vädret när det håller på sådär, fram och tillbaka, vinter och vår.

Dag 1
Dag 2

Courtney, trasig och vacker

Fotograferad av Hedi Slimane. Fattar aldrig varför Happy ending story inte blev ordentligt utgedd.


Azabache

Helgens kompis, en ekologisk rioja jag inte smakat förut. Har ni? Kostar 79 kr på Systembolaget. Det kostar den inte här kan jag meddela. Pröva plussa på 50 spänn. Varsågod och välkomna till Norge.

Fredag den trettonde

Cyklade till Solsiden på åtta minuter, köpte gott vin (visade såklart leg!), god mat och den här helgen blir det lyxlir på Bakken. Ikväll blir det kycklingsallad och imorrn lite tapas innan det ska grillas hjort. Sen mötte jag upp några kompisar och blev bjuden på fika, och på det följde en promenad hem. Det är sunshine och det är fredag!
På söndag ska vi på två kalas, från början tre så det var väl egentligen bra att det bara blev två.

Anella

Heter den här skon från Bianco. Är den inte fantastisk så säg. Blir lite sugen!

Den där helgen i Oslo

Shit vad det var varmt! Soligt, härligt, livgivande och vårigt. Och fina människor, bra fest, bra musik, mycket känslor av alla de slag. En väldigt speciell helg som jag kommer bära med mig länge!

 

Vårt sovrum, och lobbyn på hotellet
Lene, en av de finaste människorna i hela långa landet! Och så min sprudlande Cava i fint glas.
Jag fick solmärke! Och det var vårpremiär för converse :)
Alltid helt normalt att bli attackerad och uppäten
Vårig packning! Läste så klart inte en rad på hela helgen.
Vår egna lounge på hotellrummet, med sköna fåtöljer, sminkbord och skrivbord.
De brukade ha bröllop i den här parken

En liten lördag för några veckor sedan

Vi gick på en demonstrationsträff mot nazismen, det var massa folk och hundar och bra musik. Sen njöt vi vårsolen ett varv på stan.

En promenad vid havet

Direkt när jag kom tillbaka från Stockholm ville jag ta en promenad med Rocker fr att catch up veckan som gått liksom. Men jag väntade till dagen efter, och då var vårsolen borta, då var det kyligt och blåste friska och hårda vindar. Men det var en fin promenad ändå. Jag bjuder på blåsbilden där jag ser ut som en rysk gumma.

Bildbomb från Stockholm!

Bättre sent än aldrig! Det var vårigt väder och jag njöt! Fyndade en guldig stickad tröja på HM för en hundring, den hade jag på mig typ varje dag.
Vi var på asmysig middag hos My, vi drack gott och åt gott! My girls :)
Jag hade längtat efter dem så mycket, och jag behövde verkligen en tjejmiddag!
Mamma och jag var på Fotografiska, sen gick vi på stan och köpte ingenting, men åt en god lunch och senare en god fika. När mamma åkte hem stannade jag kvar och mötte upp andra fina vänner för vin och thaimat och häng hos Teresa, sista hänget där för mig för nu ska hon snart flytta!
En gullig Dolly sonm parkerat sig i Gunillas väska under middagen, och en gulligt bäddad bebiskorg, den gjorde mormor i ordning en gång i tiden, så där har både jag och Prillan legat. Nu bäddades den med lakan från farmor och lapptäcke från moster :)
Lunch i solen på mamma och pappas trapp, och sen middag hos My, äntligen har jag hittat ett alternativ till risotto; kamutveteotto!

Så gullig film

Man smælte(!) verkligen øver de søta och roliga figurerna i detta moraliska barnæventyr.

Hultsfred

Jag ær så glad att Hultsfredsfestivalen återuppstod efter ett tungt fall. Min førsta festival i tonåren, så många minnen, så mycket musik, så många vænner, så mycket regn, så många øl, så mycket kærlek.
I år får de till en bra line up, lite før mjuk før mig, men herregud, de har fått dit SLASH! Jag har redan sett honom i Velvet revolver på Hultsfred sist vi var dær. Men ændå. Så stort.
Andra bra konserter som kommer ljuda i de smålændska skogarna i sommar ær Garbage, Marina and the diamonds, Mumford and sons, Noel Gallagher, Gorillaz och så ska Cardigans spela sin Gran turismo-platta.
The Cardigans play Gran Turismo

Jag hittade sladden!

Så nu kan jag dela med mig av lite bilder från de senaste veckorna, från Oslo, från vinter och vårpromenader och från påsken, från en konsert och en fin dessert!
Vet ni var den var? Den satt i datorn...

Øverraskning på Grammygalan

Dålig musik, som nån country før tonårsflickor, men hon spelar banjo sjælv och de tær coolt. Men sen har vi hela upptrædandet, scenen ær så fin, kørtjejerna och musikerna likaså, sjælvsækerheten men också glædjen øver de stående ovationerna. Ja det førvånade mig och det var nog det bæsta på hela galan.
Inte så dåligt som Rhiannas och Coldplays gemensamma(?) mærktes inte ens, upptrædande dær hon såg ut som en uteliggare, eller den dær Musse Piggfigurens headbangande bakom nån knappsats.

Det børjade med håret

Jag har i hundra år haft kliig hårbotten, den ær torr, men nær man kliar blir det ju fett. Ond cirkel. Jag har prøvat allt! Alla schampoon, balsam, hårkurer, dyrt, billigt, apoteket osv. Det har svidigt, luktat starkt och vissa saker har hjælpt en vecka eller två, men sen ær man tillbaka igen.
Jag mærker också hur mycket min hårbotten reagerar på vad jag æter, onyttig helg=værre hårbotten.
Tidigare har jag bara anvændt schampoo, jag har itne borstat håret så mycket och jag anvænder inga stylingprodukter. Så jag børjade med att skæra ned på hårtvættarna, tvættade kanske tre gånger i veckan med schampoo och gjorde inoackning varannan gång.

Men så upptæckte jag balsammetoden, den verkar revolutionera hårværlden, speciellt bland de med sjælvfall eller lockigt hår. Kort sagt går det ut på att inte anvænda produkter med parabener, silikoner och mineraloljor i, och då kan du rengøra ditt hår med balsam och masserande. Det går åt ganska mycket balsam, men det viktiga i det hær fallet ær att massera hårbotten ordentligt nær du tvættar, jag brukar børja med det redan innan jag går in i duschen. Och sen ska det skøljas, ordentligt, med hård stråle, och længe.
Først hamnar man i fulfasen, den varierar från person till person, allt ifrån ett par veckor till ett par månader. Men det ær så vært det. Lockarna håller ihop, hårbotten slutar klia, håret håller sig rent længre. Det finns rengørande æmnen æven i balsam, men inte lika mycket som i schampoo, dærfør måste man jobba mer. Det kommer ju t ex inte att løddra. Den vanligaste ingrediensen i alla produkter som løddrar, schampoo, tvål, diskmedel, tandkræm ær Sodium Lauryl/Laureth Sulfate, (SLS/SLES) kolla på baksidan av era flaskor och den kommer stå som førsta eller andra ingrediens. Det ær kænt før att ge hudirritationer, det tvættar bort all olja från din hud och torkar ut den, det ær farligt att få i øgonen och det økar østrogenet i din kropp. VIlket ær en bidragande faktor till t ex brøstcancer. SLS utvinns ur palmolja, det som æven anvænds før att spæda ut många av hel- och halvfabrikaten som vi æter idag. Det ær en miljøfara att utvinna palmoljan och den fraktas øver hela værlden. SLS, ær i førsta hand en kemikalie som tar bort fett från ytan som behandlas.
Det kan ta ett tag att hitta rætt balsam. Se førslag på balsam och stylingprodukter på lockig.se eller nopoo.se. (Jag anvænde Coops egna balsam, luktar gott, ær superbilligt, typ 9 spænn per flaska)

Men så kan man ta det ett stag længre, før jag ær næmligen inte førtjust i att anvænda nåt som innehåller några konstigheter øverhuvudtaget. Parabener, silikoner, mineraloljor, det ær vad man utesluter i no poo, men sen kvarstår massa andra obehagligheter i de"godkænda" balsamen før balsammetoden. 

Så jag slutade anvænda det helt och hållet. Då finns några alternativ, tvætta med bikarbonat i hårbootten, med ægg, eller med honung. Detta ær de vanligaste. Men metoden ær den samma, rengøringen sker genom ordentlig massage och mycket vatten. Efter ett tag med bikarbonat øvergick jag helt enkelt till massage och vatten. Bara. Med nån inpackning ibland, då med aloe vera, honung och cocosolja.
Ni får tro vad ni vill, men min hårbotten ær mycket, mycket bættre, mina lockar mer definierade och mindre frissiga. Och det sjukaste av allt, jag kan gå en hel vecka utan att tvætta håret, och det ær rent och inte fett eller tungt. Førut kunde det bli så fett att det gjorde ont i hårrøtterna ni vet. Och den dær paniken att håret kændes ofræscht efter bara en dag. Allt det ær helt borta nu. Håret mår verkligen mycket bættre!

Jag masserar och skøljer håret med duschslangens hårda stråle, sen doppar jag huvudet i en skål med æppelcidervinæger, vældigt, vældigt utspætt. Det stænger fjællen så håret blir glansigare, precis som kallt vatten också gør, dærfør skæljer jag håret i kallt innan jag doppar det, och doppar det i kallt vatten med kanske en matsked æppelcidervinæger. Doften førsvinner helt nær håret torkat.

Jag kan knappt tro det sjælv men detta fungerar verkligen, det tar ett tag att komma in i den nya rutinen, men då får man væl ha håret i en tight knut eller hæstsvans de dagarna det inte kænns bra. Svett, avgaser och vanlig smuts går bort med vatten och massage, jobbar man inte i en smutsig miljø eller så behøver man inte nøta ut håret med massa rengøringsprodukter.
Mitt hår doftar gott, det skøter sig sjælvt och man behøver inte ha panik om man ska till stugan några dagar utan att kunna duscha. Det ær så... befriande på något sætt!
Jag skrev om det før ett halvår sen, och nu har jag verkligen hittat min egen balans.

Wednesday

Gick till gymmet i varmt solsken, så himla skønt! Sen rignde værldens bæsta røst från Gøteborg, min Lollo, vi kan inte vara ifrån varandra længre. Så gick jag hem och backen hem ær så tung nær man redan har mjølksyra sen innan. Men så møttes jag av norrman med liten fransos, och vi gjorde smoothies nær vi kom in.
Ikvæll ær det återigen bingotime! Det blir kul.
Fick så fint mms från två av mina tærnor, å vad jag længtar till 1 september!

La familia


Fiskeri fiskera

Igår åkte vi och fiskade, em torsk och en øring blev med hem. Øringen åt jag till middag igår, stekte den med salt, peppar och lime. SÅ GOTT! Ikvæll blir det lættsaltad torsk. Hærligt værre.
Nu ska jag gøra færdigt de sista brøllopsinbjudningarna, så det så! Håll utkik i era brevlådor næsta vecka.

Lite bilder från vår påsk!

Vår påsk har varit snöig men ganska solig, jag har haft ett helvete på längdskidorna och Kent har haft ett fantastiskt tålamod.
Det är inte så himla enkelt i en halvmeter nysnö i en skog med både uppför och nedför, och ett före där klister behövdes i uppför och valla i nedför. Vi skulle gå från Bakken till Flaksjøn och det var enligt men stegräknare, sju kilometer, det tog oss nästan fyra timmar. Jag hade surnat redan vid grinden. Sen hade jag grinat redan efter 100 meter och tagit av mig skidorna och börjat gå. Det var nämligen lång uppförsbacke och det går inte! Men det gick knappt att gå heller för man sjönk till knät för varje steg, och i skidskor liksom.

Mitt humör kan sammanliknas med en femårings, men Kent höll sitt humör uppe hela vägen. För varje gång jag ramlade blev allt ett så himla stort projekt, för det är inte bara och bara att ta sig upp igen med massa mjukt runt omkring. Här snackr vi inga uppkörda bred spår med belysning utan vi snackar vildmark!

Sist biten är det en gammal grusväg som var helt igensnöad, och när den gick uppför och uppför kunde vi inte gå på våra vallade skidor så vi bar dem istället, Kent bar mina och jag stavade mig fram. Snön slutade aldrig falla och jag var dyngsur och allmänt sur. Jag hade ju ramlat så mycket, håret hängde som istappar och det enda som var tortt var fötterna, och tur det i alla fall.

Till sist kom vi fram till stugan där Kenta mamma, faster, onklar och kusin väntade. Vi åt middag, drack vin och spelade spel innan vi däckade klockan två. Dagen efter väntade en härlig brunch, så småningom solsken och grillning men jag visste också vad som väntade... Vi skulle ju nämligen ner igen. Och då är det ju svanskotan som ligger i riskzonen.
Hemfärden började med jävligheter i första lilla backen, ja man kan inte ens kall det backe, utan mer ett gupp kanske. Och detta var bara på tomten... Sen gick det bra i nedförsbackarna på vägen, jag kände de gamla slalomtakterna sitta i och vi hade en bra fart ned. Sen kom helvetet, en lång uppförsbacke genom en myr. Att Kent inte mördat mig eller i alla fall bara lämnat mig åt mitt eget öde är beundransvärt.
Stavarna mördade mina triceps varje gång jag skulle resa mig från helvetesfallen i mjuksnön. Sen var den värsta biten plötsligt över och skogen väntade med sin plattare terräng. Innan det tog vi apelsinpaus och Rocker satt och njöt i solen.
Han var förresten så himla duktig hela vägen upp och ner, sprang på bakänden av våra skidor och fick korvbelöning vid grillen för det.
När vi var framme vid granngården tog jag i alla fall av mig helvetesskidorna och gick sist biten. Nu står de i ladan och väntar på nästa säsong, kanske vi kan bli kompisar på ett platt spår på ett par kilometer.

Vridna fotleder, knän som landat på hård skida vid varje framåtfall och trötta händer till trots så var det en fin tur när det var plant och glidet var rimligt.

Aja, några av Kents härliga bilder ska ni få. Det är detta som är påsk i Norge, skidor, hytte (stuga), och detta i över en vecka eftersom alla har ledigt hela veckan, som i skolan, lyxigt!

 

 


Silikoner och andra bovar

Jag har alltid varit en torris i huden, och jag har alltid tyckt om att duscha länge och löddrigt. Förra vintern badade jag badkar varje dag, fast jag visste hur torr jag blev. För det är ju alltid värre på vintern, med kylan, all elektrisk uppvärmning, alla kläder som ska av och på. Men jag har också alltid älskat att smörja huden, lyxiga bodyfluffs med tropiska dofter från dyra burkar, mmmm härligt!

Sen dryga halvåret har jag hållt på med No poo, som från börjn betyder no shampoo, men också ingen skit i produkterna. Silikoner och mineraloljor lägger sig som en hinna på hud och hår och gör det blankt och lent där och då. Ni vet ju själva om man drar i silikondroppar i håret och sen gnider händerna mot varandra hur lent allt känns. Men sen är man torr igen, och så går det runt.

Jag tänkte under kommande dagar berätta lite mer om No poo, eller vad man nu vill kalla det, begreppet är ganska löst och varierar från person till person hur hardcore man är, ungefär som med vegetarianism.


Påskpaus

Skidorna ska på och snön besegras, på lördag blir det årervändo till stan och fest på kvällen.

Glad påsk på er!


Ikväll börjar MC-livet!

Ni måste titta på min världens bästa pappa i TV4´s MC-livet ikväll. Själv kan man inte se det här i utlandet :( Men mamma och pappa spelar in så jag får ta igen avsnitten sen när jag kommer ner!
Men alla ni andra: TV4 sport 18.30-
Läs mer här!

Tack för tummarna

För det gick så jäkla bra idag! Hoppas verkligen på detta nu. Att det går i box som man säger på norska. Nu ska jag fira med en kopp te och senaste despoavsnittet som Pernilla sa var så bra så jag var tvungen att ladda ned det på en gång. Och imorrn hörrni, då är det möte med prästen, hihi!

Från tö till snö

Vi kom upp till Bakken på lördag förmiddag, solen sken, vi satt ute och njöt även om det bara var nån enstaka plusgrad. Sen började det yra lite småsnö i luften, sen snöade det på kvällen, när vi vaknade på söndagen var det flera decimeter snö utanför dörren. Jaha.
Under dagen fick vi besök av Hallgeir och Elin och barnen, vi hade grillpremiör och det verkade aldrig sluta snöa. De kunde inte köra bilen upp så när de skulle ner igen gick jag och Rocker med dem och Kent plogade ner vår bil. Och det var tur! För sen gick vi upp igen och hade en mysig kväll innan vi lade oss tidigt, och när vi vaknade imorse vid åtta hade det kommit mer snö! Så vi pulsade ner till bilen, genom skogen och tystnaden, det var fint för solen sken och allt var ganska härligt. Men en månad för sent!
Sen åkte vi iväg på massa ärenden och har varit hos Kents mormor med hans mamma och onkel hela dan.
Det är så härligt att det fortfarande är ljust ute nu klockan åtta!
Imorgon bitti ska jag på anställningsintervju, det här är något jag verkligen hoppas på så håll gärna era tummetottar för mig då!
Jag har massa fina bilder att bjussa på, men jag måste hitta sladden!

Låt dig inte luras idag :)

Ni glömmer väl inte bort 1 april! Var på er vakt!

Metro 2033

För en skrämmande bok! I en inte alltför avlägsen framtid har världen krigat ett biologiskt krig och folket i Moskva försökte fly ned i tunnelbanan för att skydda sig, och cirka 10 000 lyckades. Nu har de bott där sen åratal tillbaka. Jordens yta är infekterad av strålningen och nya arter har utvecklats, dessa monster är livsfarliga för människan.
Artiom är bara 16 år men redan van vid att gå med ett automatvapen i handen för att försvara sig mot eventuella attacker från bestarna. Han minns ingenting av världen innan kriget och han minns inte hur himlen ser ut. Hans vardag består av tälten på rad på hans station, de äter svamp och dricker te på torkad svamp, det äts mossa och ibland lyxas det till med lite fläsk. En dag får hans station besök av en annorlunda man, som ger Artiom ett uppdrag. Efter det måste han ut i tunnlarna på en ensam och skrämmande färd under vilken han ska lära känna Metrons alla konstigheter och faror.
Boken beskriver mörkret så bra, både det fysiska i och med att de knappt har el men även det mentala hos folket som inte vågar hoppas på att någonsin kunna återvända till ytan. På vissa stationer har man startat nya religioner, på vissa försöker man leva efter gammalt tänk, på vissa försöker man bara överleva och på vissa har man till och med gett upp det. Boken är skrämmande, tung och spännande, ända till sista sidan, och där, plötsligt, kommer det en twist som jag inte alls tänkt på men som kändes väldigt självklar!
Det enda som är jobigt med boken är alla de ryska orden, det finns en ordförklaring i slutet av boken, men ändå, det blir tungt med alla ryska namn och stationsnamn, svårt att hålla isär dem.
Det finns i alla fall en uppfäljare, Metro 2034, den ska jag skaffa mig asap så jag får läsa mer om den mörka världen.

RSS 2.0
Stockholmare som hamnat på den norska landsbygden utanför Trondheim för kärlekens skull.
Vi har tidigare bott i Spanien, på Island och i Stockholm.

Med oss har vi Rocker, en fransk bulldog i sina bästa år och Astor, född 6 september 2013!