I vulkanisk säng

Framme i Oslo och på mitt favorithotell! Så mysigt rum, bästa läget med trappa ned till Mathallen. Där har vi ätit jättegod ungersk middag, langostallrik till förrätt och gott kött till varmrätt. Magen ökade! 
Sen i sakta mak upp för trappan och när Kent och Cato gick ner i källaren på fredagskonsert sträckte jag ut mig på sängen. Väldigt väldigt skönt! 














Hoppas det finns plats för frukostbuffé imorgon. Haha årets skämt! 


Like a bird on a wire

Blev så ledsen när jag vid frukosten såg att Leonard Cohen dött. Han blev ju 82 år och släppte (precis som Bowie) en typ av farvälskiva och var väl egentligen redo. Tråkigt för honom att något av det sista han fick uppleva var det fruktansvärda valresultatet i USA. Vilken vecka alltså. Vilket år överhuvudtaget.
 
Jag älskar Cohens texter, arrangemang och berörande röst. En av mina absoluta promenadfavoriter att ha i lurarna. Så många vackra berättelser, bara dra vilken textrad som helst och i sin enkla egenhet är den fantastisk. En allkonstnär med imponerande skills att göra vackert. Ledsamt att jag aldrig fick möjligheten att uppleva honom live. 
 
 
Cohen går före Dylan på alla sätt ochvis i min värld. Hans dotter heter Lorca, efter den fantastiske Federico Garcia Lorca, en idol för både mig och Leo (min kompis). Så vackert att döpa henne till det! Ska se NRK:s konsert nu. Tämker mig Cohen 60-taliskt New Yorksk även om jag vet att det inte direkt stämmer. Älskar den här bilden.