Thaithai julkalender hemgång

Klockan ringer innan sex. Det var inte milt. Men vi borstar tänderna och beger oss. I repan väntar en ogod frukost, sedan kommer den hemska charterbussen. Med en hurtig reseledare i högtalarna känner jag återigen charterfobin. Vi åker genom den vackra Krabiprovinsen och gatorna är öde. Flygplatsen är liten och den tidiga arrivalen är helt i onödan. Vi äter lite mer frukost, och mitt bland böckerna i ett stånd stöter Niklas på ingen mindre än Mike Tyson. Och det är grymt!
Vi boardar och lämnar ett Thailand där det regnar. Det känns ju på nåt sätt bra.
Planet är litet igen, maten går ner, barnen är rätt lugna, jag skippar stödstrumpor och läser min bok. Vi ser bra filmer och tittar mycket ut genom rutan. Ett par timmar när man bara är mittemellan allt, har åkt fem timmar och har sju kvar, då känner jag att ingen position är rätt, men tillslut lägger sig rastlösheten och jag blundar en halvtimme.
När vi landar på Arlanda är temperaturskillnaden 50 grader. Men det är vitt och vackert och julpyntat.
Vår egen säng är skön, och inombords bär jag solen.
Tack världens bästa, finaste, generösaste, roligaste och superbaste familj för en jättehärlig semester!!!

Thaithai julkalender hotellet

Best westerm en stor kedja med hotell världen om. Mina förhoppningar var att det var rent och fräscht men jag trodde att det skulle vara ganska tråkigt. Typ som Scandic. Fast jag sett fina bilder så visste jag inte vad som väntade.
En bred entrétrappa med blommor och vatten runt leder upp till receptionen. Disken är i mörkt trä och längs motsatt vägg står rader med datorer med plattskärmar, en stor bokhylla har massa böcker och tidningar och prydnadssaker. Väggarna är helt vita eller med mörka träribbor på, stora vackra tavlor med ornamentmönster i guld pryder dem. Här finns plats att sitta ned i någon av de många de orientaliska träsofforna, och lägga fötterna på de låga borden. För att komma vidare tar man någon av trapporna, eller en vinklad backe, till vänster finns poolen. Kantad av vita stenar, lagom stor, väldigt varm, en barnpool, en sittdel.
Poolrestaurangen var jättebra, god mat, bra priser såklart. Till hotellet hörde också en superfräsch massagesalong med proffsig och gullig personal. Resten av hotellets personal var alltid närvarande, servade, städade och log.
De många gemensamhetsutrymmena nyttjades frekvent av oss men inte av många andra.
Best western Ban Ao nang kan vi verkligen rekommendera!

Thaithai julkalender dag 14

Jag ställer faktiskt klockan idag. Vill inte sova för länge denna vår sista heldag i Thailand. Frukosten som man hunnit tröttna på avnjuts ändå högaktningsfullt. Sedan lägger jag mig stressat platt på en solstol med en bok. Min nionde på denna resa. Poolen känns lagom ansträngande idag, vi tar oss inte ut någonstans utan ligger bara här och njuter av solens sista strålar. Försöker liksom fånga dem och kapsla in dem för att kunna plocka fram dem i januari.
Jag vill hinna med en sista cocospannkaka innan vi åker hem, men tyvärr har tjejerna inte öppnat än. Jag beställer istället en mandelcrêpe vid poolen och en färskpressad apelsinjuice. Jag vill bada mycket mycket för jag vet att det dröjer tills nästa gång.
När vi ändå känner att solen gjort sitt och eftermiddagen går mot kväll går vi alla på besök till massagen. Jag har duschat och tar en milkymassage. Känner mig ironiskt nog bränd så här sista dagen. Men hon smörjer och smörjer och jag som älskar krämer tycker att det är underbart. Sista massagen här. Buhuu.
Efter vi alla är färdigbehandlade går vi ut till en restaurangfylld liten strandsnutt där päronen ätit en kväll tidigare. Det spelar väl egentligen ingen roll vilken vi väljer, alla har i stort sett samma urval på menyn. vi vill bara sitta längs med stranden, alla åtta tillsammans.
På ett av ställena finns ett sådant bod och vi slår oss ner. Vi får en jättegullig servitris som pratar bra engelska och vi beställer massa mat och dryck. Sedan går allt fel.
Maten kommer aldrig, när den första rätten väl anländer får vi ändå väntar 30 minuter på resten, det som kommer ut är fel, jag har beställt en tallrik med tre sorters musslor och grillade tigerräkor. Musslorna är kalla och en hel hög är oöppnade. De tar ut tallriken till köket och micrar på den, jag försöker förklara att det inte går att äta men ingen lyssnar. Vi går och frågar men får inga svar på vad som händer. Vår stackars servitris springer tårögt omkring och vill ställa allt till rätta men får ingen backup nånstans. Till slut ber vi om att få tala med en chef och efter lång väntan kommer en skitsur tjock thaikärring ut och är så otrevlig och vägrar lyssna på vad vi har att säga, vi meddelar till slut att vi bara vill ha notan men inte vill betala fullt pris, och jag vill absolut inte betala för min maträtt som inte ens var ätbar. Hon skriker åt servitrisen att dra av 10% på mat men ej dryck sen försvinner hon. När vi kallar ut henne ytterligare en gång är hon inte intresserad av att lyssna på mig utan säger att om inte jag vill betala för min mat så får mina kompisar göra det. Tillslut rätar notan upp sig i alla fall och vi betalar utan att lämna en enda baht i dricks. Vi tackar den trevliga servitrisen för all hjälp och rekommenderar henne att söka ett annat jobb. Hon säger att hon ska meddela sin riktiga chef vad som hänt. Vi stormar upprört därifrån och tror att allt ska vara över. Då får vi slängt i ryggen ett "goodbye you fucking assholeguests". Man tror inte att det är sant, inte i ett land som Thailand där alla är så vänliga och leende, inte på en restaurang där, vad som än hänt, vi är gästerna. Jag, pappa och Prillan vänder tillbaka och ifrågasätter den här tjejens beteende, hon börjar hota med att ringa turistpolisen och meddelar att hennes pappa äger den här hotellkedjan och vi kan inte göra henne någonting. Hon säger att hon sa så för att vi satt och skrattade och sa fucking hela tiden. Ja ni hör ju själva nivån på det hela.
Tillslut går vi bara därifrån och jag vill meddela er att inte äta på Beach terracehotel i Ao Nang.
Vi kan inte låta det här vara slutet på vår sista kväll här så efter ett par sista inköp, Pernilla hämtar deras beställda tavlor och jag är inte mätt efter mina sammanlagt fyra musslor, går vi till en bra bar. Vi måste få i oss ett par goda drinkar och kalla öl för att räta upp stämningen. Och när vi går hem slinker jag och K in på Burger King, så det blir vår sista måltid i Thailand.
Vi har redan packat allt i vår gamla och vår nya resväska och de är proppfulla. Resekläderna är framlagda och för sista kvällen ställer jag mina plingande flipflops utanför dörren, står på tå för att nå upp i det höga handfatet, justerar ac:n och kryper ned mellan manglade vita lakan.

Thaithai julkalender dag 13

En bil väntar på oss efter tidig frukost, den kör oss alla till grannstranden, där liggerlongtailbåtarna huller om buller men vår speed boat är mer tillgänglig. En chaufför och en liten assistentkille får oss ombord och sedan bär det av till Bamboo island. En vacker ö med miljön i åtanke, på flera stränder betalar man en avgift för att gå iland eftersom de är naturskyddsområden. Så även här, (men avgifterna ingår i båthyran) och de har ett miljötänk på den här ön. På en stor skylt finns information om hur länge det tar för naturen att bryta ned olika skräp. Visste ni att det tar fem år för naturen att bryta ned en fimp, och mellan 200-500 år för att bryta ned en läskburk.
Små hyddor ligger på rad och några byggen är på g, vi går en promenad och kollar på det. Sanden är vit, korallreven täta, havet turkost, men det blåser tyvärr väldigt mycket.
Efter en stund åker vi vidare med båten och stannar till utanför en grotta där nio personer bor. Den ligger rakt in i en bergsvägg utan access från land. Det kryllar av vackra fiskar i vattnet och vi kastar ner bröd, de blir som tokiga och hoppar på varandra ovan ytan för att komma åt maten. Väldigt intressant och underhållande. Bakom berget ligger PhiPhi lagoon. Solen gassar inte idag så naturens vackra färger kommer inte till sin fulla rätt men vattnet är fint ändå. Vi hoppar i från båten och det är ganska svalt och oerhört salt. Inne i lagunen är det många båtar och de flesta överfulla av turister. Vi är glada att vi har en egen båt och slipper trängas med andra. Båten styr vidare mot Maya beach, här spelades braiga och konstiga The beach in. Fast vi känner inte alls igen oss. Jag sätter mig mot en nedfallen trädstam och läser, men det går tydligen att gå över ön till andra sidan så vi gör det för att titta. Stigen är platt med höga träd runt omkring och berg på sidorna. Och det är helt tyst och lugnt, tyst som det bara kan vara i en skog. Vilken skog som än omger en. Här tältar personal som tar hand om ön, de vaktar även fågelägg som tydligen är attraktivt stöldgods för vissa turister. På andra sidan är det ebb och man får då klättra upp för en trappa till en hålighet i berget som visar ett turkost underbart vatten och en liten, men hög ö mittemot. Vi vandrar sen tillbaka genom den lilla skogen som ger ett mäktigt intryck och sedan övergår i kritvit sandstrand. Jag badar för mig själv och kollar förvånat på koreanska turister som badar med kläder, shorts och t-shirts och munkjackor, de har superavancerade kameror med vattenskydd och de vuxna leker som treåringar och fotar varandra när de skvätter vatten. Det är väldigt många som fotar varandra på den här stranden. Typ tar tillfället i akt att göra ett "läckert" julkort och därför hänger i grenar, klättrar på palmer, står under bergen och åmar sig. Skämsfaktorn är hög haha. Vi lämnar den vackra stranden för det är dags för lunch, det ingår i utflykten, vi släpps av på PhiPhi Island. Thailands kanske mest kända ö, här spelades en Bondfilm in och det är väldigt turistigt.

Vi hoppar av båten och följer en tjej med visselpipa som visar rakt in i en stor byggnad där lunchen serveras. Jag är barfota och går på en stinkande toalett med vatten(?) på golvet, ing ahandtag på dörrarna. osv osv. Hemskt. Sen kommer jag upp till andra våningen där "buffén"  serveras. Platsen tycks bekant, jag har sett den på film i böcker, det är som ett koncentrationsläger. Stor slamrig sal, små och få fönster, långa bord, risiga plasttallrikar, smutsig disk i tvättkorgar, kall kyckling, tomatsås, stelnat ris. Magsjukan kommer vara en garanti och de mentala menen ska vi itne prata om. Vi går därifrån och äter på stranden istället. Efter det går vi ett varv på den geografiskt coola ön som går smalt ihop på mitten och har en strand åt varje håll. Det var också på grund av det som den blev så hårt drabbad av tsunamin. Men gatorna är trånga, affärerna och restaurangerna för många, krossat glas på gatorna, jag var barfota, usch, ingen plats jag alls tyckte om. Vi tog oss därifrån och lägger till utanför Monkey beach. Ja som namnet avslöjar finns det en hel del apor på den här lilla stranden som är omgiven av riktig djungel. De många olika gröna träden visar verkligen naturens äkta och supervackra sida här. Fantasierna sätts igång och jag förväntar mig nästan att se en elefant, giraff eller tiger sticka upp sitt huvud längs bergväggen.
Även här är det fullt med fisk i vattnet, vi badar men det är lite mycket för mig när fiskarna nafsar på benen så jag går upp igen och läser istället. Chauffören skär upp ananas och melon och vi mumsar på det och kastar i skalen till fiskarna som är som tokiga! Kent är som en norsk fisk, han kan inte sluta snorkla utan är helt fascinerad av undervattensvärlden, och jag förstår honom! Innan vi beger oss hemåt stannar vi på öppet vatten och K får snorklar ännu mer, vi ligger bara och guppar med båten och livet är skönt!
På väg hem börjar det blåsa och regna en hel del, det är nästan en timme tillbaka till Ao Nang och skrovet slår stenhårt mot vattenytan medan båten kränger fram och tillbaka, alla tycker det är lite småjobbigt och jag ser bilder av spräckta skrov, hajar och ananasringar i vattnet.
Tillslut är vi i alla fall framme. Mörbultade i kroppen efter den slagkraftiga hemturen. Himlen öppnar sig som en dusch men det gör ingenting. Vi är strax tillbaka på hotellet och tar en vanlig dusch. Och en foot scrub med pedikyr på det. Vi är nästan hela gänget samtidigt på massagen vid hotellet. Trots att jag brukar fixa mina fötter och har gått till doktorsfiskarna här och sen gått i sand varenda dag, kan hon ändå hyvla av berg med död hud. Sorry för äckelvarningen. Sen kör de pimpsten och hon smörjer och trycker och mojjar. Avslutningsvis blir naglarna röda och hon masserar nacke och axlar.
Trötta efter dagens äventyr går vi ut och käkar och sedan är det natta för vår del!

Thaithai julkalender paus

Ibland måste man vila lite och bara flyta med....

Thaithai julkalender folket & landet

Thailand har blivit svenskarnas populäraste resmål. Värmen, maten, shoppingen, kulturen, att det är billigt, ja allt det har såklart betydelse, men jag tror också en stor del handlar om det inhemska folkets oerhörda vänlighet. Det ligger i luften att folk är glada, det är positiva vibbar även vid inkastningstjat utanför restauranger och pubar och vid stenhård prutning. Thailändarna kallas det leende folket, och det är inte ett namn de gjort sig oförtjänt av.
Turismen känns fortfarande ung där, varför de värnar om den på ett annat sätt än de luttrade Medelhavsländerna. De är inte bara ute efter att tjäna pengar på vår iver och dumhet, det finns fortfarande en känsla av intresse för att kunden ska vara nöjd, alla ska var nöjda och glada, annars är ingen nöjd! Som när K köpte kalsonger, badbyxor, solglasögon och två par flipflops från samma kille. Han har sitt lilla lilla stånd. Som ändå rymmer så otroligt mycket, under bordet finns påse efter påse med fler exemplar av pirattröjorna i fler färger, fler storlekar. Och han vill verkligen hitta exakt det vi söker, och han vill inte ha hjälp. Vi får till och med komma tillbaka och byta om kalsongerna inte skulle vara bra, och när vi sedan kommer är det verkligen inget problem att byta dem.
Alla ler och bockar och bugar och när du går ut från en restaurang kan det var fem-sex stycken som tackar dig för besöket.
Thailändarna är supergulliga med barn, det verkar som om föräldrar ofta får äta ifred för hotell- eller restaurangpersonal leker med barnen på sidan om. Engelskan är bristfällig, anpassad för dem men den finns där och de försöker, de pratar på i sin tysta asiatiska stil och restaurangen blir ingen svårighet, bara du själv kommer ihåg vad du beställt och försöker identifiera det sen när nån tyst ropar sicken flaj lajs.
Pappa och Chrillan åkte moppetaxi runt i en timme för att komma iväg en bit inåt landet och se lite mer. Jag och K hade ju redan varit runt en del men de hade inte det så detta var ju ett perfekt sätt. Chauffören började med att visa dem sitt hem som han var mäkta stolt över, det var litet men fint och fräscht, sedan pekade han på alla hotell som håller på att byggas, något han tyckte var rakt igenom positivt.
När vi gick hem på nätterna genom Ao Nang var affärerna och restaurangerna stängda, men stolar och bord, blomkrukor och saker stod framme utanför Den möjligheten finns som bekant inte här hemma, men inte heller i t ex Spanien där allt kedjas fast för att inte stjälas. Sen om det är för att vänligheten ligger i luften eller för att polisen typ kommer hugga av dig en hand och kasta dig i en kackerlackshåla i Bangkok hilton om du stjäl, det låter jag vara osagt.
Tropiskt klimat kommer alltid locka frusna nordbor men i Thailand är det andligt vackert. Jag minns första gången vi var i Thailand, för 12 år sedan. Första kvällen var vi bara trötta och morgonen efter, gick vi till stranden och man förväntar sig en fin strand, som man sett många gånger. Men när den uppenbarade sig ramlade jag nästan baklänges.  Som en overklig tavla låg havet helt turkost och oändligt, sanden kritvit och mjölfin, palmerna höga, gröna och vajandes. Och nu i Krabi var stranden ännu vackrare, den topografiska skärgården överraskade hela tiden. Kalkstensbergen är helt unika och gigantiska, vassa och ändå så porösa. Detta begränsar tillväxten i orterna här för det går inte att bygga med den porösa stenen som grund. Många öar är obestigbara, de står som ljusa utropstecken med grönskande topp mitt i havet. I många bergväggar finns plötsliga håligheter och grottor med växtlighet i.
Orkidéer är deras tulpaner, bananklasar hänger från palmerna, bambuns blad rasslar i vinden, ananasens styva borst sticker upp ur jorden, gummiträden står på raka rader, granar murrar till det i skogen, tunna stammar till diverse träd slingrar sig om varandra. Djur och insekter påminner om sin närhet med pip och ljud, geccos springer snabbt och smidigt i taket, mäktiga elefanter skänker ro bland gröna djungelblad, fiskar i all världens färger lockar under ytan, stora fjärilar med vackra mönster fladdrar förbi.
Med all denna imponerande natur runt sig tror jag thailändarna får inspiration till sin vackra religion, även om islam har framfart i Thailand och vi såg många vackra nybyggda moskéer är det främst buddhismen jag tänker på. Rofyllda tempel i fina färger och med vackra utsmyckningar, stora glänsande statyer av Buddha i olika former, ofta i gigantiska tappningar och skinande guldiga.
En orkidékrans runt halsen är naturligt vackert, en vänlig gest och känns fint att bära. En liten buddhastaty att vila ögonen på kan ge ro och lugn. Ris som serveras i form av en blomma på ett bananblad är godare än en oformlig uppslevad hög.
Eller kolla bara på ett vykort över en vacker strand och känn hur du blir varm inuti, försöker frammana känslan av solens strålar mot din kind, sand mellan tårna och havets salt på läpparna.

Thaithai julkalender Maten

Jag äter ju inte ris. Sedan ungefär 25 år tillbaka. Men jag smakar då och då, bara för att konstatera hur vidrigt det fortfarande är. Jag smakade även nu i Thailand, men nej, det var inte godare för att vi var där.
Annars älskar jag det mesta med thaimaten, favoriten är vegetarisk Pad thai. Äggwokade nudlar med lök, böngroddar, morot, broccoli och hackade jordnötter.
Självklart är det mycket wok i Thailand, med fina råvaror, dagens fisk- och skaldjursfångst, fräscha och krispiga grönsaker, aromrik cocosmjölk och smakrika kryddor. Men inte nödvändigtvis starka kryddor. Ostronsås, tamarindsås, plommonsås och cocosmjölken är söta smaker som uppväger hettan från chilin som ändå används flitigt.

Ett klassiskt tillbehör är fried rice, wokat/stekt ris med grönsaker. Den serveras såklart också som egen huvudrätt, då med bitar av ditt val av kött/kyckling/räkor.
En ny favorit för mig blev wokad spenat med chili och vitlök, jag har iofs gjort stekt babyspenat på samma sätt här hemma, man det var ett tag sen.

Det som är så smidigt är att wokandet går ju fort på en stark gaslåga, så märker man att man fått lite för lite mat är det bara att ropa in en extrarätt. Tar man som jag, inget ris på sidan, kan det ibland bli lite lite med några wokade räkor och några tärningar grönt. Man vet ju aldrig riktigt vad man får, hur mycket och om det är ett helt fat eller en liten tallrik. Men en sak vet man, och det är att beställa in vårrullar, fiskkakor eller friterade räkor. Supergott att doppa i medföljande såser.
Jag åt mest räkor och grönsaker, fiskkakor, musslor, krabba, ja herre gud så gott!
Frukten är oxå ett kapitel för sig, den vackra men inte så smakrika pittayan, ananasen är från en annan värld av smak och vattenmelon läskar gott. Har ni prövat lite salt på? Sjukt gott!
Och deras gulliga upplägg, fina skålar, blom och hjärtformer på maten, bananblad under vårrullarna formskurna grönsaker, ja vackert helt enkelt.
Nu kommer ni nog bli hungriga när ni scrollar ned.

Thaithai julkalender Dag 12

Det är lite mörkt när vi vaknar och det beror inte på tidig timme utan på att det spöregnar ute! När det regnar här öser det verkligen ner och man kan inte göra nånting utomhus. Förutom bada såklart.

Vi äter frukost och lägger oss sedan på terassen under tak och läser. Sedan tar jag och Pernilla varsin ansiktsbehandling. Det kladdas på med mjök, honung och det masseras ine så mycket som jag ändå hade hoppats på. Men en riktigt grym grej som jag själv ska pröva igen är att de lade långa remsor gurka, skuren med osthyvel typ, i isvatten och lade sedan dem över hela ansiktet. Det var verkligen iskallt, uppstramande, uppfriskande och det doftade fräscht och gott. När vi legat och njutit en timme duschar vi och planerar för en tur till stan.

Vi fyra ungdomar tar en taxi med en chaufför som pratar engelska mer gärna än bra men som berättar massa intressant. T ex att en byggarbetare som bor i plåtskjul tjänar 200 baht om dagen. Det är inte ens 50 sek. En kock tjänar 500 baht, han frågar mycket om Sverige och han och Niklas jämför massa grejer länder emellan. Vi åker först till Tigergrottans tempel. Templet ligger vid foten av ett berg, på toppen finns en stor Buddha i guld. Men till toppen är det över 1200 trappsteg. Och trappan ser ut som Lustiga husets entrétrappa, så vi avlyser den idén på en gång. Miljön runt templet är fin med massa statyer, minitempel, vattenfall, blommor och bänkar. Ett ganska stort tempel i en stil som ger mig kinesiska vibbar tronar längst in i området. Bakom det finns munkarnas bostäder. Vi köper dagens offergåva som idag, söndag, offras till skogen. Det är en krysantemum och röda rökelser och ljus. Blomman sätts i en vas i bur, ljuset tänds och sätts i ett ställ, inte olikt de som finns i våra svenska kyrkor. Rökelserna tänds och sätts i en gigantisk hög av lera och aska. Jag står en stund. Det är viktigt att respektera och fundera på deras kultur och religion när man kommer till en sådan plats.

Tyvärr störs friden av flugor som kryper på benen pga klibbig mark efter massa läskspill. Det är rätt skräpigt, det byggs en ny restaurang och kaklet klyvs högljutt. Tror ni nån av arbetarna har hörselskydd.

Det största problemet här är dock det som enligt skyltarna snart ska få en lösning. Apor. Överallt, tjuvaktiga små kvicka apor. De är i elledningarna, klättrar överallt, väntar slugt utanför kiosken. Kläser på väggarna runt dörrar och fönster. Lösa föremål är vad de är ute efter, jag tar ner solglasögonen från huvudet och blir helt svettig när de kommer nära. Några av de minsta bebisarna är lite gulliga men annars känns det skabbigt och obehagligt med deras orädda beteende. En man som bär på frukt blir bestulen på den av de galna apgängen och jag börjar känna mig som jag är med i uppföljaren till Fåglarna; Aporna.

Innan vi stressat flyr djuren hinner vi ta en titt på det gigantiska nya templet som de nygger, vilket är en anledning att aporna måste bort. De stjäl och plockar av allt så templena blir förstörda. Något som också imponerar i storlek är den hockeyrinks stora vattenreserv munkarna håller, trots att vi är i slutet av regnperioden är den ändå inte välfylld. Undrar hur det kommer se ut sen.

Vi hoppar in i vår väntande taxi och åker till Krabi town för kvällsmarknad. Niklas går och gymmar och vi andra strosar runt på marknadsplatsen där det plockas fram prylar i alla stånden. jag köper mest örhängen för billig penning, ett par får jag till och med av försäljartanten!

Vår taxichaufför har såklart väntat på oss och vi åker hem med honom i mörkret. Utanför hotellet står päronen och fixar med något för morgondagen. Vi går i samlad trupp till den italienska restaurangen strax intill hotellet bara för att den e så bra och deras spenat är en killer! Sedan blir det lite mer shopping, jag köper en kokosnötslampa och lite presenter samt den underbara långklänningen och lite annat. Sen får jag ett turkost peacehalsband av Kent. Han känner mig kan man säga. Ochh efter det går vi tjejer hem. Grabbarna fortsätter ut på stan.

Av nån anledning går det inte att lägga upp från mina bilder just nu, så ni får fler bilder från templet en annan dag.


Thaithai julkalender Dag 11

K går upp kvart i sju, klockan sju börjar fisket. Jag går upp närmare halv tio. Börjar läsa Shantaram på norsk. Skriver en del. Badar och hänger över poolkanten och blickar mot sjön. Jag sover lite på en bambubädd med tak. Sen hoppar Kent ner i poolen, han har tyvärr inte fått något napp på hela tiden. Men det har ändå varit fantastiskt.

Vi får skjuts tillbaka genom den spännande lite mer landsbygdsaktiga miljön. Resten har åkt till Phra Nang idag igen, vi ligger vid poolen och äter sedan lunch och tar massage.

Idag vet ni, idag är dagen som är det stora skälet till att vi verkligen är på den här underbara semestern. Min fina och bästa mamma fyller 50 år! Tro det eller ej, men nu händer det!

Hon får fina handdukssvanar på rummet, hon får fax från sina tjejkompisar hemma i Sverige. Av pappa får hon ett jättefint silverarmband hon spanat på på en smyckesaffär här i Ao Nang. Vi firar på den stora terassen med rosa champagne, whisky och flera presenter. Av oss väntar något 5 februari, hon är bra nyfiken. Av Eva och Chrillan får hon presentkort så hon kan fortsätta med sina nya massagevanor hemma. Mamma tycker skumpan smakar lite surt, och så har hon lite ont i magen. Sen blir hon dålig, precis som jag och K varit varsin dag. Så det blir inget fortsatt firande för henne. Så homla knasigt att det blev just idag på hennes födelsedag!

Vi andra går i alla fall ut så småningom, men bara till en närliggande restaurang i fall hon skulle ringa och behöva något. Efteråt tar vi en öl men det är så himla varmt att vi orkar inte ens sitta och göra det! Vi travar hemåt och hoppas att ingen mer ska bli sjuk.

 

Om  ni undrar ang bilderna så var jag tvungen att byta om för det för varmt att ha ärm på känningen....

Återigen; Grattis världens bästa mamma!

Thaithai julkalender Dag 10

Äntligen ska det bli av! Kents största ambition med resan och det vi var tvungna att avboka tidigare i veckan pga mötena med Ulrik. (toan ni vet...)

Klockan 11 blir vi hämtade och åker 20 minuter inåt land mot Gillhams fishing resort. En sötvattensjö där det kan nappa både näbbgädda, rocka och världens största sötvattensfisk, Arapaima. K är uppspelt som ett barn! Vi kommer fram till resorten som är avskild och väldigt vackert belägen i en nationalpark. Runt den lilla sjön ligger några bungalows placerade samt en huvudbyggnad med restaurang.

Vi får läsa igenom en massa regler och skriva på några papper innan vi blir visade till vår bungalow. Kent fiskar, jag hänger på altanen eller vid poolen och sedan ligger jag på dubbelsängen och tittar ut genom fönsterväggarna ner mot sjön. Det är bara ett tiotal meter ner. Geckosarna kryllar i horder utanför och en liten håller tydligen till inne hos oss. Jag blir mäkta förvånad av att de låter!

Klockan åtta är fisketiden över och det är kolmörkt här. De höga kalkstensbergen här omkring lyses upp av blixtar och ett regn har passerat. Vi äter en thaibuffé tillsammans med resten av gästerna, alla är britter. Nu ligger vi i sängen och det är helt tyst förutom den symfoni alla apor, insekter och fåglar häromkring skapar. Häftig känlsa att sova såhär naturnära.

Jag ska skriva ett eget inlägg om Gillhams så ni får veta hur mysigt det var där.

 

 

 


Thaithai julkalender Dag 9

 

Vaknar och äter lite frukost, de andra ska åka till Krabi town, först tvekar jag men ombestämmer mig efter att ha känt att jag inte är i toabehov längre. Dock är jag sliten på flera sätt men lite sightseeing och shopping hjälper ju mot det mesta! Vi åker Lexusbuss till stan och den är liten, varm och fylld av lukter. Den stora korsningen har gorillastatyer på höga pelare som håller upp rödljusen som signalerar åt vilket håll du inte får köra.

Vi går loss på ett litet mall, det påminner om El Corte Ingles som är en av mina favoritplatser på jorden. Det är skönt att få titta i fred utan påstridiga försäljare och det är skönt att ha en prislapp och inte behöva pruta och böka fram och tillbaka. Jag köper presenter och juklappar, jag hittar nya Converse vilket jag hoppat  på för mina gamla är i slamsor. Jag köper ett par ballerina, datorfodral, fläkt till datorn, necessärer, hårspännen, smycken, krämer och massa annat en kvinna behöver. Vi äter flottig lunch på KFC som ligger i centrumet, jag vågar knappt svälja nånting med min ostabila mage. Regnet är på intågande och vi åker till Big C, ett annat shoppingcenter. Jag köper väska, solglasögon, smycken, mera presenter och Pernilla köper coolaste sandalerna i skinn som jag helt missat. Det här påminner mer om Carrefour och jag är lika lycklig för det. Jag älskar att shoppa utomlands!

 

Genom djupa pölar åker vi tillbaka, vanen måste nästan stanna innan pölarna som täcker hela vägen i bredd. Vi sätter oss i poolbaren med en drink och sedan går vi tjejer på lite mer shopping och jag letar efter thaityger, som tunna saronger egentligen som de har som dukar och som ligger på madrasserna på massagesängarna och som även används vid thaimassage. Men jag hittar inga. Jag köper tre små buddhor för 100 B. Nu har jag köpt sammanlagt sex stycken småbuddhor...!

På kvällen föreslår jag faktiskt att jag vill äta något västerländskt, vi tar en italiensk restaurang där ägaren som är italienare är på plats och direkt när vi satt oss får vi grissini och pesto framställt, bra start! Jag går på antibiotika och får inte äta mjölkprodukter enligt vår apotekare där vi typ är stammisar nu. Allt jag kunnat tänka på hela dagen är därför glass glass glass. Nu kommer jag på att jag inte kan ta in en pizza men jag småfuskar med en liten bruschetta med lök, tomat och mozzarella och en med rökt lax till förrätt. Sedan får jag och K in stora tallrikar med hemgjord köttfylld tortellini och pesto till det. De andra äter goda pizzor och Piffen får in en gigantisk kotlett i schnitzelstil.

K har sprätt igång sin shoppingnerv och vill kolla lite mer så vi går iväg och jag hittar mina tyger! Köper tre rakt av, han hittar en tavla med insekter. Uppstoppade eller vad man kallar det. Cool men inte så fräsch. Vi möter upp de andra och går mot strandens ände, där jag och K tog morgonpromenad första morgonen. Där ligger The last fishermans bar. En bambuvärld med lyktor och lampor, kokosnötter och vindspel, en riktig thaidröm med sand mellan tårna och en drink i handen. Drinklistan är spektakulär i ingredienser men framförallt med sina roliga drinknamn. Jag tar en magdrink utan alkohol med olika juicer, det beställs även Sexy eyes och milkshake.

 

Återigen är det vi ungdomar som går hem först, gamlingarna fastnar på Rockbaren mittemot hotellet.


Thaithai julkalender Dag 8

Jag ligger och tror att jag kan andas bort det. Men det går inte att värja sig, jag kaskadkräks halva natten, andra halvan sitter jag på den kalla toasitsen. Sover i stort sett ingenting, sen vid fyrasnåret tar toapappret slut. Jag vill grina och dö, min bästa karl springer och hämtar mer. Nån gång somnar jag i alla fall för jag vaknar vid tio. K går till apoteket och hämtar ut allt möjligt. Det fungerar och toaletten är inte längre min närmsta vän utan huvudkudden tar över. Något jag älskar med alla länder utom de nordiska är de asstarka piller och mediciner man kan köpa bara så där. De plockar ut kartorna ur askarna och lägger dem i små knarkpåsar. Det är billigt och det funkar. De säljer Voltaren och Pulmicort från hyllorna.Kanske Sveriges problem med sjukskrivningar skulle minska om man kunde självmedicinera med starka grejer mer. Kanske inte.

Jag äter lite ananas, en rostad brödskiva och personalen på hotellet kommer med fruktfat när de hör att jag är sjuk. Vänligaste folket alltså! Thailändarna gör verkligen skäl för sitt rykte som det leende folket. Nu ligger jag ensam och väntar på att K ska komma tillbaka från middagen, förhoppningsvis har han med sig något jag kan tugga på.

Internetuppkopplingen är för dålig för att jag ska kunna kolla på nåt tv-program men jag har efter en kvart per stycke kollat på tolkningarna från lördagens Så mycket bättre. När de hyllar Sandelin. Men han är fortfarande obehaglig alltså. Och låtarna är inte mycket att ha. Ont i ryggen har jag fått av att bara ligga i sängen. Ska läsa vidare nu.

 


Thaithai julkalender Dag 7

Mitt i natten vaknar jag av mystiska ljud, inser snabbt att det är K som ligger på toaletten och kräks. Stackars, stackars honom, det är verkligen hemskt att bli så där dålig. Genast börjar vi båda tänka på att vi ju skulle iväg på vårt äventyr och nu kommer det inte gå. Han ligger helt utslagen på sängen och mår fortfarande dåligt när jag vaknar. Jag får boka om äventyret och istället åker vi andra till Phra nang, stranden som ligger bredvid Railay där vi var igår. Knasigt nog är halva stranden avstängd för filminspelning, mamma berättar att i de fina bungalowsen som gömmer sig bakom staketen har både Madonna, Sting och Brad Pitt bott. Jag spanar efter moviestars men sedan kommer ett thailändskt gäng utklädda soldater med plastiga automatvapen, efter det slutar jag spana.


Vi promenerar till strandens ände där folk klättar i kalkstensbergen, det droppar från de uthängande klipporna ner i vattnet, i en grotta offras gåvor till ett uppställt tempel. Det finns lyxiga solstolar med sköna kuddar ett par meter upp från strandkanten. Longtailbåtar fungerar som restauranger och jag äter en underbar vegetarisk Pad thai för 60 Baht. Jag läser ut en bok och börjar på en annan. Men det är ju så synd att K inte är med, och man vet att han ligger på hotellet och mår dåligt. Stackarn.


Vi återvänder precis när regnet kommer och det faller bara ett par droppar, vi hoppar ner i den alltid lika varma hotelpoolen och tar en öl. Sedan går jag, mamma och Eva ner till massagen. Jag tar en fotmassage, en timmessköna tryck på fötterna och benen avslutas med snabba xel och nackmassage. Otroligt skönt!


Efter en stunds vila går vi ut för att äta, alla minus K. Vi tar nån restaurang längs stranden och det blir nog semesterns sämsta middag. Återigen tänker jag att de enkla torgrestaurangerna är de allra allra bästa. Jag äter små korgar med kyckling och majs och några köttbullsliknande saker som smakar sula. Så jag går hem, magen bubblar och är spänd. Jag känner mig hängig. Nu myser jag och K på hotellrummet med film och magont. Så kan det gå. Säkert bättre imorgon. Då vi ska boka båttripp!

 

 


Thaithai julkalender Dag 6

Vi fick sms från Fritidsresor om att det varnas för dödliga maneter, vi hänger vid poolen medan mamma kollar upp fakta. På den här sidan Thailand är det ingen fara.

Dagen börjar halv nio, frukost, sova vid poolen, läsa i poolen, cocospannkaka och jordgubbs-isshake. Vi tar båt till närliggande Railay beach bara tio minuter bort. Där möter vi återigen upp grannarna från hemmavid. Tyvärr imponerar inte stranden stort efter att ha varit på vackra Hong tidigare. Sanden är inte lika vit och det blir snabbt ebb och snäckor och stenar gör sanden vass under fotsulorna. Dock är inramningen de lodräta kalkklipporna skapar oerhört vacker. Ebbet gör att det blir otroligt långgrunt med en del koraller på botten, vi vadar långt men är ändå bara i knähöjd när vi sätter oss ner för att blaska av oss lite. Bastmattorna var ett grymt köp och vi hänger på dem innan vi äter lunch på den korta gågatan. Alltså typ tvåhundra meter kort och liten och gullig. Jag äter cashewnutsallad med lök och en halv grillad majskolv. Saltchocken är brutal men allt smakar jättegott. Innan vi bär barnvagn, påsar och kids ut till en båt som ska ta oss tillbaka men som ligger hundra meter från stranden anar vi mörka moln men det är bara ett lätt regn som faller när vi hoppar av båten. I samlad sandig trupp går vi till vårt hotell för en öl och sedan blir det siesta när grannarna åker hem. De ska till Sverige på torsdag och jag är inte avis.


Jag får mitt hår genomborstat på altanen innan vi går ut, det är svart, mjukt och blänker som thaihår. Vi äter på lilla torget där vi åt häromdagen, nu väljer vi en annan restaurang. Och det är så gott, så billigt, så bra. Jag äter chicken satay och en glasnudelsallad. K äter friterade räkor och en kycklingwok med cashew, två öl på det och vi betalar 650 Baht. Regndroppar börjar falla, vi tar en tuktuk till en bar som reklamerar med fred och 60- och 70-talsmusik och Rock n roll. Det stämmer inte helt så vi tar baren bredvid som har biljardbord och jag dricker en Sunburn. Passande drink. Fast idag har vi varit försiktiga med solen och det burnar inte alls.

Regnet faller och blixtarna dundrar, varje gång lyses himlen upp med svarta palmer i förgrunden och det ser ut som en 80-talsaffisch. Väldigt mysmonsun och tropiskt och inte alls som kalla riviga stormar hemma.

Imorgon väntar äventyr och vi är båda väldigt spända, om än K lite mer än jag....

Fina lyktor på baren

 

 


Thaithai julkalender Dag 5

Vi ställer klockan på 7, går upp en halvtimma efter det. Äter frukost vid poolen, det har kommit mer folk nu. De har skivat upp den vackra Pittayan, men den är ju inte så spännande i smak så jag håller mig till min vanliga meny här. Ett vändstekt ägg med sallad, morot, lök, gurka och underbart solmogen tomat. Efter det två rostade lite mörkare skivor, med jordgubbssylt. Sedan två skivor ananas och två skivor vattenmelon. Ett glas juice, en kopp te. Det är gott. Saknar inte mörkt bröd, pålägg och havregrynsgröt ännu.

Jag och K ska åka iväg idag, inga mindre än våra grannar från hemma, de som bor i dörren mittemot oss till och med, de är här. På Klong Muang, nästa strand så att säga. Vi åker 25 minuter på en moppetuktuk in i skogen, in i små fattiga samhällen med kläder på tork, fallfärdiga hus, små stånd som säljer bensin i plastflaskor, bostäder med sophögar utanför. Men även rosa och gröna hus, stora resorts, kossor längs vägarna, och plötsligt står ett gäng elefanter på höger sida och inger lugn. Jag älskar att se de här mer ”äkta” områdena. Hade vi varit hungruga hade jag gärna stannat och bara pekat på nåt på nån kyffig restaurang här. Säkert supergott och hutlöst billigt.


Snart kommer vi fram till bommarna in till Sheraton Krabi. En kille öppnar utbommen och en annan öppnar inbommen nu när vi kommer. Grannen möter oss och berättar att han skulle precis skicka en liten golfbil att hämta oss vid bommen. Detta är ett femstjärnigt hotell med egen strand. Ingen av oss är vana vid såna miljöer och trots lyxigheten säger de att de trivdes bättre på sitt första boende, en enkel beachbungalow i Koh Lanta. Vi går ner till den mjölvita stranden och möter upp resten av familjen, de har två små barn och vi leker i vattnet hela dagen. Det blåser skönt vilket gör att det blir lite mer vågor och de flaggar orange för nån manet. Men vi ligger i några timmar utan sikte på maneter. Och det handlar inte om den farliga som ni i Sverige läste så mycket om.


Det är inte trångt på den långa stranden, man har många många kvadratmetrar för sig själv. Efter ett tag går vi upp till poolområdet, de är bara att lämna grejerna på solstolarna på stranden för hit kommer inga obehöriga. Om inte jag och K är obehöriga då... Det finns två stora pooler, den ena är gigantisk med vattenfall, nivåskillnader och krabbor på väggarna ur vilka det sprutar vatten. Det finns också en riktigt härlig poolbar, stolarna är i vattnet och vi simmar fram och beställer Chang och milkshakes. Sittflytandes på en sån här stol skulle man kunna slå ihjäl många timmar. Men en stor ödla lockar oss mot gräset och där finns även hängmattor mellan palmerna.


På en liten strandrestaurang köper jag en minibuddha för 20 Baht och vi äter god lunch. Sedan är det dags för havsdopp igen. Nu har lite kyligare strömmar flödat in. Men det är inte i närheten av kallt. Vi ligger i och plaskar eller i vattenbrynet och bara njuter. Jag peelar mig med den finkorniga sanden och barnen leker vilt och fritt. Krabborna har gjort stjärnformade mönster i sanden med sitt kryphål centrerat och det är dit de flyr när de känner vibrationerna av våra steg. Det blir dags för glasspaus i palmernas skugga och jag känner mig röd. Sedan kollar vi in ett femstjärnigt rum. På vägen dit genom det stora hotellområdet kollar vi på små små krabbor i ett mangroveträsks torra kant. De har alla en stor klo var som de stillsamt vajar med som en hälsning.

Hotellrummet är fint med mysig grön utsikt och espressomaskin. Vi tar en öl på balkongen innan vi åker pimpad Lexusvan tillbaka till Ao Nang. Riktigt coola bussar med extra allt.
Brösten och axlarna lyser röda efter duschen och vi hinner inte med nån direkt vila innan det börjar bli middagsdags. Jag blir lite småtjurig i humöret av tröttheten och det faktum att vi sätter oss på en turistig svenskägd restaurang. Servicen är det mest oengagerade jag varit med om trots den stora personalstaben. Och så börjar det såklart regna efter den första tuggan mat. Vi får flytta in och trots att rödvinet är riktigt gott och serveras ur stora sköna glasså är mitt tråkiga val av cheeseburgare, ja, tråkigt och inte så gott. Mitt i maten avbryts vi av fyrverkerier som jag måste kolla på. Regnet upphör inte så för att försöka förbättra kvällen tar jag in mer vin och en Baileys zabaglione med vaniljglass. Det är första desserten jag äter här och den smakar smörkola med vuxen touch är jättegod. Jag ger fem Baht i dricks för jag blir lack på trögservicen.


Ikväll är en kväll man verkligen skulle uppskattat bra väder som vi haft alla andra kvällar, men det regnar. Ihållande på ett sätt vi svenskar är vana vid men som är sällsynt här. Det är nämligen en festival ikväll. Loi Kratong, man tackar havet för vad det ger oss och ber samtidigt om förlåtelse för vad vi tar från det. Längs hela strandpromenaden är träden kantade med kulörta papperslyktor och på bord står lotusskapelser som liknar tårtor och är riktiga konstverk. En stor scen med en lotus i mitten delar vägen i två och överallt kan man köpa vackra små flytande flottar av bröd och bananblad med blommor, rökelser och ljus. Egentligen skulle man offra något från sig själv, hår eller liknande och även skriva en lapp att lägga med den när man skickade ut den på guppande vågor. Jag sänder tusen tankar upp och ut och ser min lilla väldoftande flotte gunga iväg ut bland de hundratals andra. Ovanför allt flyger tsunamilyktor i skyn som eldflugor och fyrverkerier smäller av med vackra färger. Hade det inte varit för ösregnet hade folkfesten varit total. Istället blir den kort. Jag ska köpa rökelser innan vi åker.

 

'


Thaithai julkalender Shoppingen

Smink
Nagellack, ansiktsmassageboll med örter i, ansiktstvål, hårspänne, paketstjärnor
Nytt lyxigt penselset
Hud- och hårvård en masse!
Kokosnötlampa
Den högra bilen är ny kompis!
Låååånga rökelser
Fodral till datorn, har även köpt en ny fläkt till datorn
Sjalar!
Sköna klänningar
Bra linne
Älsklingsklänning! Kommer bo i den varenda fest hela sommaren, så jag hoppas på många inbjudningar!
Slappa byxor
Klänning med både färg och mönster
Shoes, äkta Converse
Fint träsnideri och en hel hög med småbuddhor
Necessärer, plånbok och solglasögon
Hårblommor och smycken

Sen har jag även köpt flip flops, bastmattor, handduk och sånt där. Och en helt ny resväska!
Det är intressant med shoppingen, först och främst så är det prutning som gäller, det är en del av deras kultur och inte alls oförskämt eller snålt. Men däremot måste man ju också tänka efter, att låta affären falla pga den där sista femman du inte känner för att lägga, det är bara dumt. Den sista femman är kanske, trots deras överpriser för turisterna, det som sätter mat på bordet den dagen för dem. Och för oss är den inget.
Sen tycker jag också att det handlar mycket om vad man själv tycker det är värt att betala, är det en t-shirt som finns i alla stånd kan man ju bara gå vidare, är det något extra fint eller något man behöver just den dagen, då är det ju bara att betala så man får det.
Men det var skönt att komma till Krabi stad, handla på köpcentrum med prislappar och bara betala som vanligt. Billigt är det ändå.
Ett tag fick jag nån shoppingkris och kände att det blev för mycket, att man skulle kunna köpa hur mycket som helst för att det ändå inte kostar nånting men samtidigt kan man ju inte det heller. Väskorna var full så man får väl gå på den mängdbedömningen.
Vi har även köpt alla julklappar och det är himla skönt. Och andra presentar. Kul för folk att få saker från Thailand!

Thaithai julkalender Dag 4

Idag sover vi länge och vaknar när frukosten är förbi. Utanför hotellet finns ett stånd på knappa två kvadrat där vi köper bananpannkaka, sandwich och äpple- och mangoshake. Det är liksom bara krossad is och frukt mixat, så otroligt läskande, svalkande och gott! Ett dopp i poolen friskar upp och sedan intas ryggläge men idag i skuggan. Man känner att huden är mätt av sol. Ett lätt regn får oss att fly in för en timslång oljemassage på vackert mönstrade madrasser på breda ornamenterade träsängar. Efter det steker solen obarmhärtigt igen. Vi promenerar med sjal över axlarna på en enkel lunch för två. Och här snackar vi enkelt. Matstånd på rad, kopplade till kokerskornas mopeder, det är mobilt i allra högsta grad. Jag pekar på några spett och frigolitskålar, hon häller chilisås i en påse, vi sätter oss bland flugorna på varsin plastpall och äter godsakerna, det visar sig vara vegetariska vårrullar, friterad scampi, krabba påspett, fiskbollar på spett och vårrullebitar med korv i. Och det är så gott så gott. Vi dricker en stor flaska vatten med sugrör i. Det är en hurtig festmåltid och den är underbar. 120 Baht.


Vi byter kalsongerna som K hävdar är bakochframsydda, hos den trevliga försäljaren från häromdagen. En mataffär är alltid spännande att botanisera i när man är utomlands, vi hittar smink, glass, buddhor och krämer. En karthoi står i kassan. Han har finare naglar än jag. Dags för ett dopp säger kropp och knopp, sedan läsställning vid poolen, verkar vara dags för regn säger himlen, jag lägger mig på soffan under tak på terassen. Min favoritplats. Där kan man skåda himmel, hus, berg, regnskog, tsunamilyktor i skyn och färgglada blixtar.


Med turkos klänning och ny blomma i mitt hår beger vi oss till ett litet avlägset torg. Pernilla och Niklas åker till Krabi town, jag är nyfiken på deras omdömen när de kommer tillbaks. På torgets enkla restauranger kan man äta dagens fångst, jag ville ha musslor men de var slut, det blir istället krabba för min del. Och morning glory, som vi äntligen fått reda på vad det är. Jag gissade förut på nån form av ägg men det är spenat! Med chili och vitlök har den wokats innan jag får den till mitt bord, krabban har klor som en urtidsfilur. Mamma får in en wok som de först flamberar i meterhöga lågor som trots avståndet slickar våra ryggar. En grillad barracuda är inte vad vi förväntat oss men det gör ingenting när festmåltiden kostar några spänn per person med några öl osv.

Vi går från centrum mot en bar vi passerat nån dag tidigare, förblindade av mysig inreding, hög musik och discostämning ser jag bara först att vattnet är kant i kant med baren. När vi var här för ett tag sedan var det ebb, vilket vi förstod då men inte insåg vilken skillnad det var på vattennivån. Vi uppdagar efter detta att den här platsen säljer mer än drinkar, tjejerna nästan nakna i minimala shorts och höga klackar, de flamsar och bjuder ut sig själva på ett sätt som måste vara väldigt krävande i längden. Drickan är ingen höjdare, rödvinet smakar motorolja. Att det kan var kallt och surt kan jag leva med. Men vill jag dricka nåt som kan sammanskopplas med kubik ska det inte var rödvin utan ett hemkört som får en att ramla baklänges.


Vi splittar på oss och jag och K handlar lite på ett fräscht och spännande apotek, sen köper K en vit tunn skjorta mot solen och jag ett Rolling stoneslinne. Nu sitter vi i sängen med Backyard babies på nya dockingstationen och cola och pringles och ska släcka lampan tidigt. Imorgon väntar en get together samt nattlig folkfest...

 

 


Thaithai julkalender Dag 3

 

Vi tar Longboat till Hong island. Ute på vågorna fläktar det skönt och vattnet och himlen tävlar i blå nyanser. Skärgården här är topografiskt plötsligt och imponerande i variation och ögat har alltid något att vila på förutom horisonten. Efter 45 minuters färd saktar vi in och svänger in mot en smal passage innanför vilken det väntar en himmelsk lagun, vattnet är grunt, helt kristallklart, Mangroveträdens rötter letar sig ned i botten och kalkstensklipporna ramar in allting med nittiogradersvinklar rakt ner i vattnet. Grottor och håligheter sätter igång sagofantasin och våra röster ekar i den lilla lagunen. Vi hoppar i från båten och badar i det varma vattnet. Himmelskt skönt!

Sedan åker vi ut och tar ett varv runt ön innan vi sakta glider in mot stranden. Den mjölliknande sanden är ljus och sval, vi finner skugga under stora tunga grenars bladverk och fascineras snabbt av vattnets värme och fiskstimmen som oblygt beblandar sig med badande turister. De flesta i vattnet har på sig cyklop och snorkel och även om korallreven är förstörda av människans framfart här är Nemo och hans kompisar väldigt vackra. Jag ligger på gigantisk bastmatta som känns mer som plast än bast... jag läser om konst och andra världskriget. Dricker Chang, silar sand och plockar en stalaktitlikande sten med mig i väskan innan vi kliver på båten för återfärden.

Prinsessans residens glimmar på en udde innan Ao nang, som beryder just prinsessans vik, krabbor täcker klipporna nedanför där ett fåtal fiskare utan båt testar sin lycka. Kanoter paddlar förbi och vi smider likande planer. När vi kommer iland och hoppar av båten är det ebb och vattnet är säkert 35 grader varmt. Vi går de korta metrarna till hotellet och kastar oss i poolen för att få av oss sand och salt och hinna med ett dopp innan de mörka molnen gör allvar av sitt hot. Under taket på den öppna restaurangen vid poolen äter jag superstark soppa med räkor och råkar missta en chilifrukt för en tomat. Branden inombords är brutal, snoret sprutar och öronen kliar, efter lite mer mat och Chang går det ändå bra och vi överröstas av regnets bröl och fukt.

Efter maten tar alla en siesta, jag lägger mig med min tjocka bok på altanens soffa och lyssnar till dundret av tunga tropiska droppar mot plasttak och bara njuter. Direkt när det upphör åker jag och Prillan en moppe-tuktuk till en marknad som chauffören berättar är öppen. I 70 sprutar det från den blöta gatan och svalkar gott, den snälla killen låter oss handla och väntar under tiden på sitt flak. Marknaden är sval, mörk och folktom, väldigt skönt. Fokuset ligger på mat och vi är inte hungriga utan går igenom resten av stånden. Örhängen, klänningar och skor kommer med därifrån. På vägen tillbaka hoppar vi av lite tidigare och handlar mer kläder. Nu är näsan röd och Kents axlar ömma. Snart väntar middagsmys och kalla öl.

Jag och Kent promenerar disträa och missar de andra, men hinner hitta info om Gillhams och bestämmer oss för att dit ska vi!

Sedan blir det middag på en favvorestaurang, hur vi nu hunnit få en sån efter tre dagar. Jag köper hårblommor, vi går till en irländsk pub, får iskallt rödvin, inget är irländskt här förutom trubaduren som sjunger illa illa. Vi går vidare till en bar som blir vår favvobar, äntligen bra skiva med rock och ingen trubadur, sköna killar i baren tipsar om tatueringsstudior, vi dricker sprit. Blir ganska fulla, travar hemåt genom ett öde Ao nang. Väntar in alla i lobbyn, somnar skönt.

 


Thaithai julkalender Dag 2

Jetlagen gjorde sig påmind, vi slocknade tidigt igår och jag vaknar redan vid 04.00 idag, ligger och lysnar till ac:ns brus innan K tittar upp nyvaket men utvilat vid fem. Ingen idé att wasta den här sällsynta morgonenergin så vi smyger ut genom tomma korridorer. På gatan syns inte en själ till, en taxi frågar om vi vill ha skjuts men vi vill njuta av de folktomma gatorna som om ett par timmar kommer myllra av folk, varor och trafik. De korta metrarna till stranden bjuder på en morgonskir havsutsikt med de toppiga öarna och guppande fiskbåtarna som utropstecken en bit ut.

 

Vi borrar ner fötterna i den ljusa sanden som är uppblandad med krossade snäckskal. Konsistensen påminner om negerbollssmet. Vattnet bjuder inte på svalka men vågorna rullar lent in över våra vrister. En herrelös hund får sällskap av en artvän, jag pratar om Rocker. Vi promenerar lojt, långsamt och fotograferande längs med vattenbrynet. En större fisk hoppar ivrigt över ytan och vi ser ett stim småfiskar attackera den tills den förgäves söker skydd i sanden men spolas för långt upp. Sargad kippar den med sina små gälar innan naturens gång gör sig påmind. Kanske ett havssnacks för någon av vovvarna. Jag plockar en kalksten som ironiskt nog påminner om mina isländska stenar. En vit skruvad snäcka med håligheter ska bli ett halsband. K småpratar med fiskarna som vittrar näten.

 

Solen går upp och det är den andra soluppgången vi ser på två dygn. Den förra från planet och då brinnande orange, den här bara ljusnande och hade vi inte redan varit förlovade hade detta varit tidpunkten för det. Några enstaka personer passar, precis som vi, på att fånga morgonens svalka. Som ändå är tryckande varm redan. Morgondopp för ett kärlekspar som ritar hjärtan i sanden, snäcksamling för ett äldre thaipar, morgongymnastik för några hurtiga holländare och morgonlek för några barn i skoluniform. Gatorna spolas rena och vi slinker efter ett par timmar in på 7/11 för att köpa tandkräm, vatten och iste för den fina summan 50 Baht. Där säljs även Ipod-högtalare och lurar, frallor med chicken tikka fyllning och hundra e-ämnen som gör att den inplastade bullen inte behöver ligga kyld, energidrycker som får den röda tjuren att verka lika energigivande som blaskigt kaffe. Den lilla kassadamen stoppar servicefullt ner sugrör i vår påse.

 

Precis när vi kommer in på hotellet serveras frukosten bredvid poolen, omelett, röda tomater, juice, te och fruktsallad mättar gott efter morgonpromenaden. Sedan sätter vi oss i bilbioteket som är inomhus men samtidigt utomhus eftersom ytterväggar inte alltid behövs här. Jag hittar Kunzelmann och Kunzelmann av underbara Carl-Johan Vallgren. Vi sitter i varsin soffa och läser under de totalotippade retrotaklamporna och när resten av hotellet vaknar upp ligger vi redan vid poolen på varsin stol. Jag lyssnar på Håkan och Kent.

 

K behöver diverse kläder men mest akut är nya badbrallor då hans spruckit! Jag köper ett par plingande flip flops samtidigt. Thaikillen ger oss bytesrätt på kalsongerna.

 

För att pröva något omtalat och få lite svalka går vi tjejer till en salong som har Doktorsfiskar. Vet inte om ni sett det på tv, det är små fiskar som äter upp all död hud på fötter och händer. Vi sitter skrattande med fötterna i vattnet och det kittlas och känns lustigt, efter det lutar vi oss tillbaka och får fin pedikyr. Jag väljer neonrosa.

 

En milkshake senare sitter jag nu på hotellrummet nydyschad och insmord. Inte bränd alls men lite färg har jag fått. Plötsligt hörs ljud utifrån balkongdörrarna, jag öppnar och i den mörka kvällen öser regnet ner, blixtarna färglägger himlen bakom palmerna och jag lägger mig under en sjal och lyssnar på Oh Laura. Somnar tydligen till för vaknar sedan av en knackning, gubbarna har druckit whisky för att inte bli blöta utanpå, bara inuti...

 

K stupar på sängen, i väntan på deras tillnyktrande, om det nu är möjligt, hänger vi på en stor gemensam terass på hotellet och dricker rosé. Jag bär en ny klänning från Nelly som var otippat bra. Grå sandaler till det rosa, nästan orange nagellacket blir jättesnyggt! Regnet har upphört men blixtarna och tsunamilyktor lyser upp himlen. Slutligen går vi alla tillsammans, i olika vingliga tillstånd mot en svenskägd restaurang, jag har låga förhoppningar. Det är väl inte därför vi är i Thailand? Men några önskar en biff, jag blir oxå sugen på kött när jag ser spareribs på menyn. Det möraste kött jag nånsoin ätit äntrar bordet efter två gignatiska thaiförrätter vi alla delat på. Det mörkglazade köttet faller av revbenen bara man tittar på det. Papayasalsan till är otroligt god. Jag kan nog säga att det är topp tre av kött jag ätit i år.

 

Alla nöjda, en redan hemgången pga utslagenheten man får av Jäger i solen. Vi trampar vidare på gatan och köper bastmattor och en handduk. Trycker oss igenom en tight bargata där superhög dunkmusik avlöser varandra och de korta kjolarna döljer blandade kön. Inget för oss. Vi slår oss ner i en gigantisk bambumöbel och får besök av två herrelösa hundar. Men de är snabbt bortsjasade och istället dricker vi drinkar, jag dricker rödvin och vi garvar ihjäl oss åt larv innan pappa och K känner att dagens sprit gör sig påmind och vi tar varsin moppe tuktuk hem för 60 Baht. Kent snarkar innan han landat på kudden. Han sover i nya badshorts och svettig t-shirt. Jag hade orkidéer i håret när jag kom hem och jag längtar så mycket till imorgon. Då väntar något spännande och vackert. So long!


Thaithai julkalender Dag 1

En snabb stund senare är vi iväg i en färggrann buss med en hurtig reseledare i högtalaren. Just då får jag oerhörd charterångest och känner hur mycket mer gärna man suttit i en egen taxi. Men biten till hotellet är inte lång och under den dryga halvtimmen passerar vi spännande handelsplatser, hus i rosa och mintgrön och guldbuddhan på toppen av ett berg. Det enda unset charter jag går med på är transfern fram och tillbaka till flygplatsen så det är bara att njuta av utsikten.

 

I hotellreceptionen serveras vi juice och ett varmt välkomnande. Fem minuter sebare efter ett snabbt ombyte till bikini på vinterblek solhungrande kropp glider jag till poolen. De nya sandalerna är hala undertill!

 


En avduschning och nedstigning i poolen var precis det som behövdes för att få en till verkligheten. Vi är här nu! De andra ansluter och vi får underbar service vid poolen, de häller upp ölen, dukar fram lunchen, och jag äter underbara nudlar med böngroddar, räkor och tofu, allt inuti en omelett! Lätt nåt av det godaste jag ätit nån gång. Två Singa senare och mamma säger att jag inte får bada efter att ha ätit men jag simmar över till solstolarna. Finner ändå ingen ro i kroppen. Jag är såklart trött, men samtidigt uppspelt, och stel men orkar ändå inte röra på mig. Och nu är vi ju ändå här så det är ingen idé att skjuta på något. Jag tar en massage. Axlar, huvud och ansikte. Blir religiös och försvinner in i en annan värld. Oljiga drag och fingerfärdiga tryck genom mjuka tyger. Den här massagen trycker bort kontors- och flygstolsstelhet i ett nafs. Plötsligt har en timme gått. Jag ska hämta pengar från väskan vid poolen men ett varmt skyfall har startat så alla har tagit reträtt till rummen. K sover som en stock, jag går i dvala till den gulliga tjejen med cirka 70 sek. Sen somnar jag bredvid min karl i ett svalt hotellrum.


Tidig kväll går vi ut från hotellet, möter upp alla. Spanar lite i förbistroset i de otaliga stånden och butikerna som lockar mig med sina fina saker! Middagen intas på en stor restaurang med toppigt tak och ljusslingor som myser till det hela. Ungefär samtidigt som jag får in fiskkakor med chili och mangosallad börjar det regna igen. Vi sitter trygga under tak och bara myser. Jag har verkligen längtat efter denna sorts mat. Efter en nöjd måltid promenerar vi tillsammans runt och kikar på allt och inget. Tillslut blir det frozen drinks och Bloody Marys på en mexikansk bar. Tillbakalutade i stora trästolar med fötterna på blanka stubbar. Vi är här nu.

Men vi har lurat natten och dygnet, klockan blir nio här, tre på eftermiddagen hemma i Sverige. Jag har sovit två timmar på mer än ett dygn. Linserna skaver, vi återvänder till hotellsängen. Och fixar internet...

 

 


Tidigare inlägg
RSS 2.0
Stockholmare som hamnat på den norska landsbygden utanför Trondheim för kärlekens skull.
Vi har tidigare bott i Spanien, på Island och i Stockholm.

Med oss har vi Rocker, en fransk bulldog i sina bästa år och Astor, född 6 september 2013!