Ett liknande men ändå lätt annorlunda porträtt av Lisbeth-världens råaste brud-Salander. Lika spännande karaktär även om jag tycker att vår egna Lisbeth uttryckte egensinnigheten bättre. Att vara svensk och se filmen gör det hela väldigt speciellt på många sätt, den klirrar ju i biokassorna trots att de flesta av os har både läst boken och sett originalfilmen. Men det är bra även den här gången, med en ypperligt stilig Mikael Blomkvist som har svårigheter att uttala sitt eget namn. Det nordiska ljuset representeras underbart i huset han bor i när han efterforskar, en fantastisk liten interiördröm. Det nordiska mörkret representeras i allt från väder till lynne och sinne. Ni vet redan vad som händer i filmen, ändå är den spännande och bra!

Inledningen med Zeppelins Immigrant song i Nin-version är helt brutalt bra!