Igår ägnades större delen av dagen i omgångar åt att städa hemma inför visningen på måndag och tisdag. När jag gick idag var allt shiny, fläckfritt och prydligt som aldrig förr. Man räknar ju liksom med att lådor och skåp kommer öppnas och granskas så det gick inte att gömma saker som under fotograferingen. Men jag var nöjd när jag gick. Hoppas någon annan kommer känna samma kärlek för den fina lägenheten som jag gjorde när jag kom dit första gången. En riktigt svettig junidag kom vi hela familjen, men inte Kent(!) för han var i Norge. Vi stormade in där efter att ha varit på en annan visning som kunde gjort mig granne med Mysan och Gunsan. Men när vi kom upp i den då slarvigt målade beige hallen, babyblå sovrummet och dalablå köket med svarvade trädetaljer och plexiglas, trots alla dessa konstigheter kändes det så luftigt och fritt att komma upp där bland trädtopparna. Speciellt eftersom den tidigare visningen vi varit på var på markplan med utsikt mot stationens industriområde som sedemera skulle bli en mångårig byggarpetsplats.
Jag minns att ett par fönster var öppna och alla möbler var fula. De hade en silverbåt med frukt i och blommor i plastomslag. Men för någon av de första gångerna jag kollade på nya boenden kunde jag ändå se bortom det. Och sen slog vi till!
Ikväll åker jag och Rocker till Norge, sen blir han kvar där under sommaren, får springa på landet utan grodor och stekhetta. ELler ja, varmt lär det ju bli men skönare där uppe på fjället än i vår lägenhet.
Jag har bara pakcat liten resväska, Rockers grejer tar upp typ halva haha. Så har jag en ny bok att påbörja idag på planet.