Redan när vi iandade på spansk mark kände jag mig hemma. Varm inombords (inte bara pga hettan) och med ett nostalgiskt fånigt leende som inte gick att hålla tillbaka njöt jag redan på flygplatsen. Lukterna, ljuden. Oordningen. 

Längs den en timme långa taxiresan var jag där igen; mellan havet och bergen. På plats. 

Stranden. Sanden. Småstenarna. Saltet. Solen. Solstolen. Strandrestaurangen. Sorlet. Stänket. 

Där vi hängde hette det Paraiso de Nerja. Jo jag tackar ja. Ett litet paradis lutat mot berget. Folktomt.

Att vara på stranden lockar fram så mycket i en. Bada i havet är som att doppa både hjärta och själ lika mycket som en varm kropp. Astor lekte med stenar. Vågorna slog. Loj stämning. Långt till näste stranddyrkare. 

Jag, mamma, Pernilla och så klart lilleplutt Ossian tog bussen till Nerja. En fem minutersresa för en euro. Vi invaderade Mercadonan och köpte allt vi var sugna på och mer därtill. 

Köttdisken. Räkorna. Grönsakerna.

Även blöjor, tvättmedel, vin, öl, en rolig turtles-tårta. Hon i kassan såg helt matt ut. Kassarna fyllde hela bagageluckan på taxin hem. 180 euro. För maten. 7 för taxi. Det går an. Verkligen an!

Goda middagar och luncher både i stan, vid stranden och hemmavid. Speciellt efter att Niklas kom ner. Tapas en mas! Kulglass. Allt gott utom flaskvattnet liksom.

Marknad! Loppmarknad!! Annars inte så mycket shopping, ville dock ha ungefär allt från loppisen men det var allt stort och otympligt, eller rent ut sagt, omöjligt.

Familjetid och egentid med barnvakt. Jag och Kent åkte till Torremolinos. Magpirr längs vacker kustbuss till Malaga och kort, bekant tågtur sista biten. Återseenden. Stan precis som förr men med sina ändringar. Jag har varit där när jag var 13, 21 och 32. 

Perfekt att bo tillsammans i ett stort hus där man inte är på varandra som typ en sommarstuga men ändå är tillsammans utan planering. Äter frukost någorlunda samtidigt, har sällskap om man vill eller behöver. Inget planerande om när man ska ses eller gå eller så. Mottot för semestern var att man får göra som man vill! Och vi fick massa tid ihop. Kusinerna kunde leka (och tjafsa) som de ville. Inne och ute. Bad och ipad. Bilar och tv. Till min stora glädje tog också gulleplutten ett utvecklingssprång efter att ha sovit och slappat en vecka. Han började vifta efter leksaker, han var mera vaken, han badade sig och luftade sig lite. Och han prövade flaska, och gillade det! Så jag fick mata. Det är ju bara så mysigt. Fick barnvakta Dantis också, lägga han och Astor tillsammans och läsa för dem. Mysiga killarna.

Jag hade lätt kunnat stanna året ut med en bil och lite fickpengar. Ville så himla gärna till bergsbyn Frigliana men pga buss- och taxikaos blev det aldrig så. Fick ändå se många fina gränder, balkonger och dörrar i gulliga Nerja.

Spanskan gick så bra! Stolt över mig själv. Väldigt smidigt oxå att nuförtiden kunna googla nåt ord vid behov och slippa dra runt på en ordbok. 

Förutom magknas hos Kent och Astor var allt helt perfecto! Ska försöka radera minnena av treåringsdiarré på offentliga toagolv, i vagn och skor, bristen på tvål och priset på blöjor och diverse magtabletter. 

Astor var återigen en fin turist. Intresserad av saker, sugen på pizza och glass, kittad med flipflopskor och solhatt. Lärde sig ice cream, thank you, hola, gracias och adiós. Tog även seden dit han kom och babblade på på sitt eget språk vare sig någon förstod eller ej.

Så berikande för oss att fått resa utomlands med honom två gånger i år! Den här gången flög vi på hans födelsedag, blir enkelt att toppa till nästa år... 

Viktigt för barn att se världen.

Una fotobomba!

Ett stycke aborre som fick tio poäng 

Punta lara 

Vårt hus

Kusinerna 

Strandhäng

Lunch med fötterna i sanden

Gambas pil pil

Pappa på pergolan

Klättrade två gigantiska doftrankor upp i "taket"

Runt huset fanns både planteringar, stora krukor och lite gräsmatta med apelsin- och citronträd

Morgonpromme blev det bara en gång

Svettigt uppåt med syster, sen poolen 

Glutenfri öl till mig

Många goda drycker på vår terrass 

Kocken in action

Vem behöver restaurang?

Vårt gamla hus

Vår gamla gata

Våra gamla hoods i Torremolinos 

Hotel den här gången. Märklig känsla.

Kents gamla studio, nu en skoaffär för den som vill bli högre! Skrattade gott åt detta.

Vi drack inte lika mycket som sist!

På återträff i goda vänners lag 

Kvällsdate med min lillkille 

Vy från marknaden

Supreme lunch bland gamla spanjorer. Så autentiskt att det kom en kackerlacka

Lite flamenco hör till

Skön liten solstolshörna

Ossians ride 

Så glad att pappa va med igen

Det blev röd flagg så vi fick jaga vågor bara

Dagens ungdom

Det lilla gröna nedanför huset gjordes plötsligt om till parkering

Hämtade middag på grannrestaurangen 

Vår gata

Balcon de Europa på dagtid

Här hade vi varit hos frisören alla tre. Droppade in på en minisalong hos en trevlig dam med en parakit som pep i ena hörnet. Det blev ett par timmar där och hon berättade typ livet, som så ofta i Spanien. Jag fick verkligen öva språket. 36 euro kostade det för oss tre. Hon stylade mitt hår till en stenhård wet look. Som alltid i Spanien. 

Frisyren blev flera centimeter kortare. 

Hård utsikt från solstolen. Jag sov knappt den natten så solstolen och vågbrus var välkomnande.

Klassisk räkcoctail till lunch. Älskar dessa räkor.

Datenight med lite shopping och massa tapas

På nya favvorestaurangen

Kvällspromme

Komma hem till detta myset 

Cool kid 

Leka med morfar som försökte vila

Kort tofs

Hämtade hem paella 

Astor gillade kräftor 

Kvällsbricka

Morgondricka

Tröttsamt på marknad

Galen balle

Så vackert

Köra bil och äta glass. Det var så skönt att säga JA! Ja du får bada/leka/äta glass före maten/äta pizza/gå naken/köpa leksaker/vara vaken längre osv. Det är ju lika mycket hans semester. Inte orkar man tjata på att smaka massa grönsaker, sitt och vänta, nej det går inte osv. Mer JA till barnen på semester!

Pappa tyckte det här huset på vår gata passade mig. Jo jag kan flytta in omedelbart! 

Sista lördagen var det en musikfestival på stranden, det var förfest på den nya parkeringen nedanför oss och man hörde musiken från stranden bra. För varje band på natten steg volymen och under sista spelning fram till sex på morgonen var det så sjuuukt högt hemma hos oss. Men det gjorde ingenting! Kändes snarare konstigt att inte vara framför scenen. Näst sista kvällen gick vi tillbaka till den lyxiga restaurangen ovan stranden och åt riktigt riktigt fint igen! Drog på med dessert och grejer. Och sista kvällen gick vi till absoluta favoriten med bästa tapasen och frossade. Toppade det hela med glass på stan sen och ett adjö till den imponerande balkongen.

Så ringde klockan 03.05 och det var dags för avfärd. Vid det laget hade grannarna lite fest på altanen, det var deras första kväll där och jag tänkte på hur oslagbar man känner sig dem första tiden på semestern när man ser andra släpa in sina resväskor i taxibilar. Så med en blinkning är man där själv. 

Astor somnade innan planet lyfte. 

Det bästa med att komma hem var det goda vattnet i kranen, att både höns och rabatt växt på sig och att mina klematis för 15 kr blommade! Sen är ju september väldigt fint här. 

Jag säger aldrig Adiós till Spanien, 

men Hasta luego.