Aj.
Började en smärthanteringskurs igår. Väldigt spännande! Och jag var väldigt spänd innan. Sov knappt på natten, undrade mycket hur det skulle vara, om det skulle kännas givande eller bara löjligt eller pedagogiskt och hurtfriskt. Två saker jag avskyr.
Men det kändes på en gång som en varm och trygg famn av trygghet, medkänsla och inte minst; förståelse och respekt.
Först var det så klart lite spänt runt bordet men så lossnade det när vi gick varvet runt och berättade lite om oss själva och sjukdomstillstånden. Alla nickade och hämmade igenkännande och så började en gråta och då började resten oxå. Så började vi skratta och sen släppte nånting liksom.
I ett forum där ingen misstror en/tycker att man är lat/att det bara är att bita ihop tror jag man kan få ett gott utbyte både av varandra och av ledarna.
Så skönt att slippa välmenande tips från folk som hört om sin grannes kusins kattvakt som blev frisk genom att äta kalk och gå i skogen typ.
Här är ett gäng som har prövat massa saker och är villig att pröva mer för att må bättre! Man blir inte frisk från fibromyalgi, men att hitta hem i en enklare balans i vardagen är att eftersträva.
När jag kom hem var jag och Astor hos några kompisar och sen var jag på tupperwareparty hos svärmor på kvällen. Det blev ganska sent och efter denna långa dag började hela kroppen vibrera och värka nåt infernaliskt. Magen i uppror halva natten och jättelite sömn.
DET är att ha fibromyalgi. Att göra nåt och sen få bakslag pga man gjort nåt.
Ha en jobbig morgon och inte veta om man kommer iväg på bassängträning idag pga dålig mage. Och så känns det jobbigt, för man vill ju gå! För man mår bra av det även om man måste vila efteråt.
Den eviga spiralen.
Men jag har iaf en jättegullig och snäll unge som idag ska "åka utomlands" på dagis. Han hade med sommarkläder och badbyxor i väskan och de har tillverkat egna flygbiljetter och pengar de ska handla för i strandrestauranten. Han tyckte det var väldigt spännande!
Så här fint var det utanför dagis när jag hämtade igår. 8 plus och luktade vår i luften. Gruset knastrade under skorna.
Jag har köpt en sån här magnet som främst ska verka mot menssmärtor men sen läste jag att om man plågas med mage och annat kan man ha den på hela tiden. Så nu prövar jag det.
Och nu ska jag ta mina mediciner och vitaminer och tillskott. Så visst finns det saker att pröva och en del saker hjälper. Men inget är universalt eller mirakulöst. Och frisk blir man inte. Men allt som underlättar kan ju kännas skönt.