Vår skidstjärna

Vindstilla, några minusgrader och solsken. Det perfekta vintervädret! Så vi klädde på oss och gick ut. Astor ville åka skidor, medan vi höll på med alla beståndsdelar som hör till när bebis ska kläs på och vagn ordnas, spände han på sig skidorna. Jag såg att han började gå, plötsligt var han långt borta och till slut helt borta. Jättebra tempo, jättebra fiskben i backarna, jättebra julklapp med nya skidor och skor! Till slut fick Kent springa ikapp honom. 
När vi kom till Thune åkte han två varv i ena spåret, vi hörde honom tralla och prata för sig själv och han vinkade stolt till oss. 
Jag fick hålla igen en stolt tår. 

Den här säsongen kommer han bli bättre än mig på längd eftersom jag inte heller kan gå nu. 



När vi kom tillbaka var det dags för middag hos svärmor, ärtsoppa och nybakt bröd. Mycket skönt för oss som varit ute. 


Hemma igen gjorde vi lite smyckespyssel innan Astor la sig. Och nu hostar lilla Sol och vi vuxna känner oss snoriga. Precis när Astors förkylning börjar gå över och han ska tillbaka till dagis imorrn. 



Nu smälls det fina fyrverkerier för att fira det kinesiska nyåret, vi har ju en hög med kinesiska skidstudenter här i byn. Jag och Sol har lagt oss för att sova, det är raspigt i halsen och jag har inte sovit middag idag. 

Kommentera här: