Vi fick så många fina gratulationer och folk var så hjälpsamma. Inte för att det nästan behövdes, hon sov nämligen i vagnen flera timmar från det vi kom. Mitt bland elgitarr, ståbass och altar låg hon i vagnen så lugnt. Jag hade tänkt stanna så länge det gick, men allt gick strålande så jag var kvar alla fem timmar. Så kul att få sjunga igen! Sist var i v39 och jag kunde knappt sitta på stolen, andas eller minnas minsta textrad. Nu gick det lite bättre! Sjunga stämmor och amma var inga problem! Solona däremot... dem fick vi ta när bröstet var på plats igen. 

På kvällen var vi bjudna på middag hos en kompis och Astor var så mysig, som man själv minns sådana middagar när man va liten. Han hade med sig en rygga med leksaker samt lördagsgodis och han fick korv till middag. Han inrättade en lekhörnat bakom en stol och var så nöjd så. 

Sol gjorde sitt vanliga, åt och sov och var söt. Vi kunde stanna ända till halv elva, jätteskönt för oss vuxna oxå, att få hänga med kompisar. 

Så stolt och glad över mina barn och allt vi får till i livet.